Aktivt skogsbruk Nr1/2021

SKOGSBRUK

#1/2021

Skogen som rekreation

Inspiration för röjningen

Nybörjarskogsägarna i Mörrum har hittat sin guldkant

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice till skogsägare i södra Sverige. Företaget har omkring 125 anställda och omsätter varje år ca 3,2 miljarder kronor. Den årliga anskaffningen av virke uppgår till ca 5,5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs av Stora Enso och Ahlstrom-Munksjö. Sydved är certifierat enligt FSC®-CO15573 och PEFC™.

Ansvarig utgivare Daniel Fellenius, Sydved

Redaktör Annsofie Öhman, Sydved

Form, produktion och projektledning Amelie Bergman, Jordbruket Anna Vestman, Hundra Svart Grafisk Design

Tryck/upplaga Tabergs tryckeri, 20 900 exemplar

16

Omslagsfoto Anna Hållams

Post till redaktionen skickas till Aktivt Skogsbruk Sydved Box 626 551 18 Jönköping

Innehåll #1 04 Utelunch på riktigt! 06 Vad vill du med din skog? 14 Just nu i din skog

E-post: information@sydved.se Telefon: 01046-38 000

Posttidning B

SKOGSBRUK

#1/2021

Skogen som rekreation

Inspiration för röjningen

16 Entreprenören som satsar 22 Skogsägare – känn dig stolt! 24 Nu flyttar vi ut 28 Marknadsläget starkt för sågat 30 Röjning – ett rent nöje! 36 Så håller du koll på barkborren 38 Färgen som sätter kulör på Sverige

Nybörjarskogsägarna i Mörrum har hittat sin guldkant

Följ oss gärna på Instagram och Facebook @sydved sydved.se

24 Ute har blivit det nya inne och svenskarna söker sig ut i skog och mark som aldrig förr. Vi tar pulsen på trenden och tipsar om smarta prylar som gör utelivet ännu roligare.

30 Såga lite, fika lite, filosofera lite… Röjning kan vara ren avkoppling – särskilt om man har en bra matsäck.

Aldrig har det väl varit så välkommet med en nystart? Nu ser vi fram emot ett nytt aktivt skogsår! Vårkänslor !

06

aktivt skogsbruk

3

olbulle med lingon, pinnbröd med smör, pestotoast i mackjärn, het gulaschsoppa, viltkebab med spiskummin, pytt i panna med ägg, souvas med grönsakswok och inte minst kokkaffe med semla. Favoriterna Utelunch på riktigt! K

Skogen – en fantastisk berättelse Vi som lever för, med och av våra svenska skogar har en fantastisk berättelse att förmedla för dessa nya skogsfrälsta. En berättelse som baseras på forskningsbaserad kunskap och erfarenheter från ett aktivt skogsbruk, där det råder balans mellan produktion och naturhänsyn: Här ryms både den enskilde skogsägarens ansvar och omtanke för att förvalta sin skog och den avgörande betydelsen ett aktivt skogsbruk har för en hållbar bioekonomisk tillväxt, som en del av klimatlösningen. Men här hittar vi även den betydelse skogen har för en kommande generations sysselsättning och framtidstro. I detta nummer bjuder vi på flera exempel på hur du kan låta din skog och utelivet bidra till en ännu mer rekreationsfylld vår. Kanske handlar det om att ta tag i din egen röjning, testa nya friluftsaktiviteter med vänner och familj eller, som för egen del,

på vårvintermenyn har en gemensam nämnare. De tillagas alla över öppen eld och numera hemma vid den anlagda lägerplatsen med en spetsad smak av allt från nordliga arktiska minusgrader till syrestinna vårbrisar från sydväst. För mig har utomhusmenyer över öppen eld alltid gett det där lilla extra i form av smak och helhetsupplevelse. Ofta har det varit kopplat till jakt eller annat friluftsliv i skog och mark. Nu är det också en naturlig del av vardagsmenyn, inte minst i samband med pandemisäkrade möten med familj och vänner. Allt fler upplever skogen För oss som lever med skogen är det egentligen inget nytt att skog och natur i mycket hög grad också bjuder på rekreation för återhämtning och reflektion. Oavsett om det är en lunch vid brasan, en jaktdag i skogen eller ett par fyspass med röjsågen. Sannolikt har det senaste året gjort det uppenbart för många andra i vårt samhälle vilka möjligheter skogen ger till just rekreation. Fler vistas ute i skog och mark och därmed öppnas nog ögonen ännu lite mer för skogen och dess betydelse för oss människor. Fler engagerar sig också i skogens betydelse vilket är suveränt. Inte minst för ny kunskap och utveckling.

planera för årets omfattande hemmaprojekt, måla om huset (osäkert rekreationsvärde). Lunchdags, då går vi ut och tänder brasan…

Daniel Fellenius Marknadschef Sydved

aktivt skogsbruk

4

Välkommen vår!

Gör en utflykt i vår ! Våren på hemmaplan bjuder på många möjligheter. Varför inte göra en utflykt till någon av våra sydsvenska vårklassiker?

Trandansen vid Hornborgasjön. I april är det full rulle när tranorna dansar vid Hornborgasjön i Västergötland. Ett säkert vårtecken! Påskliljorna i Fagerås. Söder om Tranemo ligger det populära utflyktsmålet Fagerås. Från slutet av april till mitten av maj blommar här 100 olika sorters påskliljor. En vänlig grönska i bokskogen. I maj kan du njuta av de nyutslagna bokarna runtom i Skåne. En av många vackra bokskogar att uppleva finns i Söderåsens nationalpark öster om Helsingborg. Pippi på vårfåglar? Under våren checkar nya fåglar in på Ottenby fågelstation på Öland varje dag.

aktivt skogsbruk

5

VEKERUM

Ägare: Familjen Olsson, Jonas och Maria. Omfattning: Cirka 80 hektar skog. Skogens karaktär: Kuperad terräng med stor skoglig variation. Tall på de torrare och höga markerna samt gran och ädellöv i de bördigare svackorna. Sydvedare: Jon Persson, distrikt Älmhult.

aktivt skogsbruk

6

Vad vill du med din skog?

Nybörjarna i Mörrum ”Skogen har

blivit en guldkant för hela familjen”

Text Amelie Bergman / Foto Richard Lindor, Duo Studio

Ingen av dem hade hållit i en motorsåg. Än mindre hade de planerat en avverkning eller byggt en skogsbilväg. Att familjen Olsson skulle bli skogsägare fanns helt enkelt inte på kartan. Ändå blev det så, eftersom livet och döden ville annat. Idag skulle nybörjarskogsägarna i Blekinge inte byta sin skog mot allt smör i Småland.

Maria, Petter, Jonas och Lovisa. Familjen Olsson är ett samman- svetsat gäng som njuter av sin gemensamma tid i skogen – på vintern åker de skridskor på den lilla sjön och på sommaren cyklar de mountainbike.

aktivt skogsbruk

7

Vad vill du med din skog?

Brasan sprakar muntert och korven fräser frestande på gallret. Skridskorna är avsnörda för den här gången och ljustörstande ansikten vänds ivrigt mot vårsolen. Tre orienterare springer förbi nere i sjö- kanten. Det är lätt att förstå varför familjen Olsson väljer att tillbringa så mycket av sin lediga tid här. – Man ska aldrig säga aldrig, men så som det känns nu, så kommer vi aldrig att sälja det här, säger Jonas Olsson. Fokus på jordbruk Jonas Olsson är uppväxt på gården Vekerum, strax utanför Mörrum i västra Blekinge. I familjen fanns pappa Pelle, mamma Annelie och bröderna Linus och Andreas. Och så farfar Eric förstås. – Jag och farfar var supertighta. Vi hade väldigt mycket kul ihop. Han gick bort i våras men var klar in i det sista. Jag tror att han var rätt nöjd med livet och det känns bra, säger Jonas. Vekerum var med blekingska mått mätt ett ganska stort jordbruk. Med egen och arrenderad mark uppgick den brukade ytan till omkring 70 hektar. Att Vekerum också var en skogsfastig- het, det var ingenting som Jonas reflekterade över. – Pappa var en passionerad jordbrukare. Först var han mjölkbonde men han ställde om till kött- djur ganska tidigt. Jag tror inte att pappa och far- far var så skogsintresserade. Jag har i alla fall inga minnen av att de jobbade i skogen när jag var liten. Men jag vet att de planterade igen några åkrar som de tyckte var svårtillgängliga, berättar han. En växande familj Redan i gymnasiet träffade Jonas Bräkne-Hoby- tjejen Maria. Efter studenten gjorde han lumpen och Maria började studera till teckenspråkstolk i Örebro. – Jag hann knappt mucka innan jag flyttade upp till Maria, skrattar Jonas som bestämde sig för att läsa ekonomi. När båda var klara med studierna ville de söderut igen. Flyttlasset gick till Malmö där Maria började jobba som tolk och Jonas fick anställning som revisorsassistent. När dottern Lovisa, i dag 9 år, var på gång valde de att flytta hem. – Mina föräldrar bor också här, berättar Maria som i dag jobbar på gymnasiets särskola. Jonas är VD för Kockums Maskin i Kallinge som bearbetar gjutgods för fordonsindustrin. Familjen stortrivs i sin villa i närliggande Asarum och har även utökats Att bli skogsägare hade Jonas och Maria aldrig tanke på. Men så fick pappa Pelle en akut hjärt- infarkt, bara 60 år gammal. Han dog omedelbart. – Vi förstod ingenting. Pappa var ju frisk som en nötkärna. Åtminstone trodde vi det. Efteråt insåg vi att han förmodligen hade haft någon känning tidigare, berättar Jonas. Det här var 2014. Jonas mamma valde att bo kvar på gården i något år, men alla som har ett med Petter, 7 år. Klöv gården

” Vi kände båda två att vi ville det här väldigt starkt, även om ingen av oss hade någon skoglig erfarenhet.

aktivt skogsbruk

8

Roligast i skogen? Att rensa diket på våren! Vi gör det varje år, berättar Petter.

aktivt skogsbruk

9

” Vi är här nästan varje helg. Åker skridskor, fiskar och cyklar tillsammans.

Att roa sig med spark och skridskor på den lilla sjön är en av vinterns självklara aktiviteter.

aktivt skogsbruk 10

Vad vill du med din skog?

ställe på landet vet hur mycket jobb det är. Det ska eldas för värme och varmvatten och skottas snö. Husen och åkrarna ska tas omhand. – Vi bröder turades om att hjälpa till, men efter ett tag kände mamma att det skulle vara skönt att få flytta in till Karlshamn. När frågan kom upp på bordet så löste det sig väldigt naturligt. Ingen av oss hade möjlighet att köpa ut gården i sin helhet. Andreas var ganska tydlig med att han inte ville ta över. Men Linus har alltid varit bonden i familjen och ville gärna driva lantbruket. Så det slutade med att vi klöv fastigheten. Linus tog hand om gården och jag tog hand om skogen. Det passar dessutom väldigt bra eftersom E 22:an redan delar av skogsskiftet från gårdscentrum, förklarar Jonas. Skogen som rekreation Jonas och Maria blev skogsägare 2015 och redan från starten hade de en tydlig bild av vad de ville med sin skog. – Vi kände båda två att vi ville det här väldigt starkt, även om ingen av oss hade någon skoglig erfarenhet tidigare. För oss är det självklart att skogen är ett arv som vi vill förvalta på bästa sätt så att vi kan föra det vidare till Lovisa och Petter. Skogen ska ju bli deras en gång, säger Maria. Eftersom vare sig Jonas eller Maria hade någon erfarenhet av skogsbruk valde de att gå utbildning- en i hållbart familjeskogsbruk vid Linnéuniversi- tetet i Växjö. – Skulle vi göra det, så skulle vi göra det på riktigt! Det var väldigt intressant. Man fick testa på lite praktiskt samtidigt som det gav perspektiv. Vi insåg att vi kunde göra det här på vårt sätt, i vår takt. Just nu är Jonas den som jobbar mer med skogen, både i teorin och i praktiken, men tanken är att jag ska ta röjsågskort. Jag misstänker att jag kommer att gilla att röja, skrattar Maria. – Det är ju knappt att man vågar erkänna: men jag hade aldrig ens startat en motorsåg. Så det första jag gjorde var att ta motorsågskörkort, berättar Jonas som betonar att det, i alla fall inte just nu, är aktuellt att bli självverksam i skogen. – Jag tar inte på mig huggarstället och går ut i skogen varje lördag. Våra barn är superaktiva och har massor av grejor inbokade varje vecka – Lovisa rider och Petter spelar fotboll – dessutom älskar vi att åka mountainbike alla fyra. Vi är en samman- svetsad familj som har väldigt roligt tillsammans, och den delen kommer först. Berg och dalar Vekerums skogar bjuder på rika och varierade upplevelser. Som alltid här i Blekinge finns det gott om berg och hällar. På de magrare markerna trivs tallen medan granen frodas i de bördiga svackorna. Här finns också rikligt med löv, främst ek och bok, som breder ut sig i större bestånd. När Jonas och Maria tog över valde de att ta kontakt med inköpare från flera olika skogsbolag. Valet föll på Sydveds Jon Persson. – Alla som vi träffade pratade bara om allt som måste göras och ville avverka hur mycket

Jons råd att investera i en skogsbilväg har varit mycket lyckat. Eventuellt blir det en väg till.

”Nu kommer vi ända fram och slipper att gå sista biten vilket innebär glada barn.”

Bra förtjänst. De nya granplanteringarna får extra omvårdnad av Lovisa och Petter som får två kronor per planta för att trampa undan gräset runtomkring. ”Det blev dyrt för pappa. Jag hann med 50 plantor i somras” , konstaterar Lovisa nöjt.

aktivt skogsbruk 11

Vad vill du med din skog?

”

Är det normalt att man går omkring och pratar med träden?

som helst. Utom Jon som sa att ”nu tar vi det lilla lugna!” Han tyckte att vi skulle börja med en gall- ring och sedan fortsätta med några mindre avverk- ningar och föryngringar för att vi skulle få en bra känsla för hur det fungerar i praktiken. Vi gillade hans inställning, säger Jonas. Investerar i vägar I samråd med Jon bestämde de sig även för att investera i en ny skogsbilväg. Vägen till fastig- heten går in under E22. Genom att förbättra och förlänga den befintliga vägen samt bygga en ordent- lig vändplan har de säkerställt att maskiner och timmerbilar kommer in och kan jobba på ett effektivt sätt. – Vi använde en del av intäkterna från gallring och avverkning till vägen och det är helt klart det bästa beslutet vi har tagit, både ur ett skogsbruks- perspektiv och ur ett rekreationsperspektiv. Vi är här uppe otroligt mycket på helgerna: åker skrid- skor, fiskar och cyklar tillsammans. Nu kommer vi ända fram och slipper att gå sista biten vilket innebär glada barn, förklarar Jonas.

Som skoglig rådgivare uppskattar Jon familjens stora skogsintresse. – De lyssnar gärna på mina råd men fattar sina egna beslut. Båda har ett genuint intresse för sko- gen och målsättningen att fatta bra beslut både på kort och lång sikt. Jonas och Maria är engagerade i sitt skogsbruk och vill lära sig mer genom att vara aktiva. Det är sånt som gör mitt jobb extra roligt, säger Jon nöjt. En extra guldkant Det bästa med skogen? Friheten och alla möjlig- heterna, tycker Jonas. – Vi ser det som att vi har fått skogen till låns. Det som skogen ger kan vi återinvestera i fastig- heten. Ibland kan vi unna oss en semesterresa – skogen blir en extra guldkant, säger Jonas och undrar lite roat om det är normalt att gå omkring och prata med träden? – Att skogen ligger nästbo är nog det bästa. Har jag haft en dålig dag så är det bara att åka upp hit en stund, så lättar det. Att vi har möjligheten att vara här, att det är vårt. Det är fantastiskt!

Vekerums gård drivs i dag av Jonas storebror Linus.

aktivt skogsbruk 12

aktivt skogsbruk 13

Just nu i din skog ! APRIL / MAJ / JUNI

Vindfällen eller snöbrott ? Hur ser det ut i din skog efter vintern? Om det har stormat eller har kommit större mängder blötsnö behöver du ha koll på om det finns vindfällen eller snöbrott som behöver upparbetas och sedan tas till bilväg. Röjning De tidiga vårmånaderna är en bra tid för röjning. Både för att det är en behaglig arbetstemperatur i skogen och för att det är lättare både att se och ta sig fram innan all växtlighet kommit upp. Läs mer om röjning på sidan 30. Plantering Nu har vi planteringsmånaderna framför oss, när tjälen släppt och marken fortfarande är fuktig. I de sydligare delarna av Götaland så kan det vara läge redan i mars, april. Här kommer några tips för att lyckas med planteringen: · När du får plantorna, förvara dem svalt och inte i sol. Du kan behöva vattna dem innan plantering, om de verkar torra. Sätt ner plantorna i jorden så snart som möjligt! · Välj rätt planteringspunkt! Är viktigare än att hålla ett jämnt avstånd mellan plantorna. Välj helst höga planteringspunkter, där plantan får hög temperatur och god syretillgång i marken. Dessutom minskar risken för angrepp av snytbaggen. · Trampa till kring plantan när du satt ner den i jorden, men inte för hårt. Hård och kompakt jord gör det svårare för rötterna att växa ut. · Kontrollera regelbundet så att du har lagom avstånd mellan plantorna, både i sidled och längdled, så att du får det antal plantor du vill per hektar. Inventera föryngringen Hur ser fjolårets planteringar ut? Gör en check innan växtligheten kommit igång. Nysatta, och förhoppningsvis, gröna plantor är lätta att se i det bruna fjolårsgräset. Behöver du hjälpplantera? Granbarkborren – sök och plock Under vintermånaderna har granbarkborren varit i vintervila, men när temperaturen börjar stiga så gäller det att ha koll på granbarkborren. Svärmningen startar när dagstemperaturen når runt 18 grader. Kolla skogen regelbundet, börja söka där det tidigare har varit angrepp. Angripna träd ska avverkas och transporteras till industrin. Kontakta din Sydvedare för råd. Läs mer på sidan 36.

aktivt skogsbruk 14

Se över dina skogsbilvägar i vår Väl underhållna skogsbilvägar är a och o för dig som bedriver ett aktivt skogsbruk. Inte minst i samband med avverkningar, då timret och massaveden hämtas av virkesbilen. Men, det finns faktiskt en hel del som du själv kan göra för att hålla vägarna i bra skick. Sydveds Jakob Karlsson, inköpare i trakterna kring Oskarshamn och Högsby, delar med sig av sina bästa tips.

Text Annsofie Öhman

Hur håller jag skogsbilvägen i bra skick? – Kort sagt handlar det om att med jämna mellanrum underhålla sin skogsbilväg. Du behöver inte vräka på grus varje år, utan det kan räcka med att röja bort träd, buskar och annan växtlighet vid vägkanterna och se till att vägtrummorna fungerar som de ska. Kanske behöver trummorna rensas? Det görs snabbt med en spade. Ett annat tips är att sladda vägen så att du får bort eventuella håligheter i vägen. Är det något speciellt jag kan göra nu i vår? – Under och efter tjällossningen tycker jag man kan åka sina skogsbilvägar för att se vart allt vatten tar vägen. Om det samlas på vägen eller rent av blir små flöden, kanske det är läge att hyvla. Det bästa är att försöka ha lite lutning från vägens mitt så att vattnet lämnar den.

Vad är viktigaste att tänka på? – Försök vara ute i god tid med underhåll eller justeringar av vägen. Det blir ofta stressigt för alla parter om vägen behöver göras i ordning strax innan eller under en avverkning. Har du något annat tips till skogsägaren? – Tänk på att du ska ha en bra väg med en lämplig vänd- möjlighet, som även fungerar vid svårare körförhållanden. Det leder automatiskt till snabbare borttransport av virket.

Foto: Örjan Henriksson

På vår webb sydved.se kan du läsa mer om skogsbilvägar

Foto: Örjan Henriksson

Jakob Karlsson Virkesköpare på distrikt Kalmar

Foto: Ludwig Björkman

aktivt skogsbruk 15

Skogsskötsel

ORREFORS Entreprenör: Orrefors Entreprenad. Ägare Henrik Nilsson, skördarförare Kenneth Nilsson samt skotarförarna Joel Slättengren och Alicia Karlsson. Sydvedare: Niklas Andersen. Skogsägare: Carl-Gösta Torstensson.

aktivt skogsbruk 16

Eldsjälarna i Glasriket Orrefors Entreprenad satsar för framtiden

Text Amelie Bergman / Foto Johan Lindblom

Ny skördare, ny skotare och en ny generation medarbetare. Orrefors Entreprenad investerar rejält. – Företag kan flytta utomlands men skogen, den kan vi inte flytta på. Den måste skötas även i framtiden, säger entreprenör Henrik Nilsson.

För entreprenörsfamiljen Nilsson är skogen en livsstil. ”Farfar” Kenneth Nilsson har kört i egen regi under många år och sonen Henrik har valt samma bana – de har jobbat tillsam- mans länge i olika konstellationer. Sedan några år tillbaka driver Henrik Orrefors Entreprenad som har två olika arbetstslag och sex med- arbetare – och numera är det Kenneth som är anställd av Henrik.

Dedikerat team Orrefors Entreprenad började köra för Sydved 2019 och har ett dedikerat team som jobbar för Sydveds skogsägare: Kenneth kör skördaren och Joel Slättengren och Alicia Karlsson skotar. – Som entreprenör tycker jag att det är viktigt att laget känner sin uppdragsgivare väl och vet vad verksamheten står för. Då kan

Orrefors Entreprenad, ”Team Sydved”. Från vänster skotarförarna Joel Slättengren och Alicia Karlsson, ägare Henrik Nilsson och skördarförare Kenneth Nilsson.

aktivt skogsbruk 17

Skogsskötsel

aktivt skogsbruk 18

Alicia Karlsson

” Jag är uppväxt på landet och har kört mycket traktor – skotaren känns som en naturlig utveckling.

Om virket måste ut extra snabbt finns det två skotare att tillgå. Alicia kör oftast företagets John Deere 1210E men håller just nu på att köra in sig på 1110:an.

Den nya skördaren har åtta hjul vilket ger lägre marktryck och möjlighet att köra med skyddande band både fram och bak.

aktivt skogsbruk 19

Skogsskötsel

marktryck vilket ökar möjligheten att köra på mjuka marker; maskinen fördelar vikten på ett mer balanserat sätt och sjunker inte ner så lätt baktill. I de fall som man behöver ha band på hjulen för att skona fuktig mark från körskador kan den här skördaren förses med band även baktill. – Vi upplevde att den här maskinen är lite mer skonsam mot miljön. Man måste göra rätt från början. Ju mindre påverkan skördaren har på mar- ken, desto mindre är risken för spår i samband med skotningen, resonerar Henrik. Även om den nya skördaren är en mellanklass-

maskin så handlar det knappast om mellanmjölk. Beståndet som just nu är under avverkning består av 130-årig tallskog och det är rejäla furor att ta sig an. Samtidigt är maskinen tillräckligt smidig för att kunna jobba effektivt i en gallring. – Flexibiliteten var avgörande. Vi vill ha långa relationer med våra kunder och som skogsägare behöver man ju inte bara hjälp med en enda sak. Ett aktivt skogsbruk kräver insatser från första- gallring till slutavverkning och, tyvärr, huggning av barkborreträd. Därför ville vi ha möjlighet att kunna gå in och göra många olika jobb med samma maskin, förklarar Henrik. För honom var det självklart att satsa. – Man måste våga ge det en chans. Annars händer det garanterat ingenting, resonerar Henrik som är fast övertygad om att framtiden finns i skogen. – Jag tycker att det ser positivt ut för svenskt skogsbruk. Skogen är en värdefull och miljövänlig resurs som måste skötas med omsorg även framöver. Två skotare på hygget När Henrik startade upp för Sydved anställde han Joel som skotarförare och köpte in en John Deere 1110G. – Charmen med att jobba i skogen är att den ena dagen aldrig är den andra lik. Alla bestånd och insatser är olika och kräver att man tänker till. Det blir aldrig tråkigt, resonerar Joel som nu har fått sällskap. Förra året rekryterades Alicia som skotar- förare. Hon ansvarar huvudsakligen för en 1210E och rycker in för att köra ris eller när virket måste ut extra snabbt. Sedan en tid tillbaka kör hon även 1110:an när det behövs. – Jag är uppväxt på landet och har kört en hel del traktor, så när Henrik frågade om jag ville börja köra åt honom var det givet. Det är en helt annan grej än att jobba på Ica som jag gjorde tidigare, berättar Alicia som har fått utbildningen via jobbet. En del extraplugg blir det också. Varje fredag står det nämligen ”skogskunskap med Kenneth” på schemat. – Vi har jättekul ihop och jag lär mig otroligt mycket av Kenneth. Sällsynta rotstockar Sydvedare Niklas Andersen och skogsägare Carl- Gösta Torstensson betraktar nöjt skådespelet på behörigt avstånd. – Det här passar fint just nu eftersom det är stor efterfrågan på samtliga sågbara sortiment, konstaterar Niklas. När tallarna blir så här gamla så kan man dess- utom plocka fram ett extra sortiment: rotstock som ger betydligt mer betalt per kubik är vanligt talltimmer. Rotstocken i den här avverkningen har köpts av ett lokalt sågverk, Ansgarius Svensson i Södra Vi. Köparen har varit ute och mätt upp och märkt ut stockarna på förhand så när Kenneth närmar sig med aggregatet så vet han precis hur stammen ska apteras. Att längden blir rätt i förhål- lande till stockens kvalitet är avgörande för priset.

man skapa en bra sammanhållning mellan avverk- ningsteamet, inköpare och skogsägare, säger Henrik som har valt att investera i en ny maskin- park för uppdraget. – När man får ett sådant förtroende så vill man inte köra runt med skruttiga grejor utan då är det läge att växla upp. Flexibel mellanklass Valet föll på en John Deere 1170G – en skördare i mellanklassen som har åtta hjul istället för de traditionella sex. De åtta hjulen ger ett minskat

” Man måste våga ge det en chans. Annars händer det garanterat ingenting.

aktivt skogsbruk 20

– Jag är en riktig skogsnörd, skrattar Kenneth: – När man kör i skogen är det så oerhört viktigt att man har skogsbrukskunskapen i botten. Det handlar inte bara om att köra maskinen bra. Man måste veta varför man gör på ett visst sätt, vad det betyder för resultatet och vilka olika alternativ som finns. Det är i relationen med skogsägaren som kunskapen ställs på sin spets. – Som skördarförare måste jag kunna lyssna av skogsägaren och hitta lösningar som gör att be- ställaren blir nöjd. För det handlar ju faktiskt inte om hur jag vill ha det, utan om hur skogsägaren vill ha det. En nöjd kund återkommer – och vi vill väldigt gärna komma tillbaka. Ett gott samspel mellan skogsägare, entreprenör och inköpare gör det möjligt att kombinera god skogsvård och lönsamhet, menar Kenneth. – När inköparen har planerat skogsvårdsinsats- en väl och lyckats hitta goda avsättningsmöjligheter för de olika sortimenten är det tacksamt. Som entreprenör är jag beroende av ett bra samarbete för att jag ska kunna göra ett bra jobb och kunder- na bli nöjda. Det är viktigt att man kan prata med varandra! Det där är något som Sydvedare Niklas Andersen skriver under på. – Jag och entreprenören är ett team. I vår orga- nisation har vi korta beslutsvägar och stora möjlig- heter att möta skogsägarens behov. Om du vill ha jobbet gjort på ett speciellt sätt så löser vi det!

Träden är därför märkta med siffror som talar om för skördarföraren i vilka längder som stockarna ska apteras. Att få jobba med det här sortimentet är en högtidsstund, det tycker alla inblandade. – Den här kvaliteten på rotstockar kan du bara få ut ur riktigt gamla tallbestånd, stammarna behöver ha uppnått en ålder på runt 120 år innan det kan bli aktuellt. För att kvaliteten ska vara den rätta så krävs det också att skogen är välskött – det är därför som det lönar sig att kvalitetsgallra sin tallskog, konstaterar Niklas. – Som skogsägare tycker jag att det är roligt att virket kan gå till ett lokalt sågverk och bidra till företagsamheten på orten. Det är viktigt att vi håller våra lokala sågverk vid liv, tycker Carl-Gösta Torstensson som har en återkommande relation med Orrefors Entreprenad: – De har gjort en hel del andra insatser åt mig, bland annat en fröträdsställning som jag är mycket nöjd med. Jag tycker om att det är ett familje-

Henrik Nilsson

” Skogen är en värdefull resurs som måste skötas även i framtiden.

Niklas Andersen

företag och att de brinner för sitt jobb. Kenneth är kunnig och engagerad, det är alltid roligt att ta del av hans synpunkter. Att de satsar på ny teknik känns också bra – det borgar för att virket apteras rätt och att det blir god ekonomi i avverkningen. Ett bra samspel Kenneth Nilsson har kört skördare sedan 1986 och Sydved var hans uppdragsgivare redan då. Innan dess jobbade han som manuellhuggare.

När skogsägare Carl-Gösta Torstensson (längst till höger) kommer på besök för att följa avverkningen vankas det grillad korv till lunch.

aktivt skogsbruk 21

Skog & industri

Var stolt över att du är skogsägare!

Vi skogsägare har mycket att vara stolta över. Förutom att vi brukar en fantastisk förnyelsebar naturresurs i en av världens mest framgångsrika skogsindustrier, så har de senaste trettio årens miljöarbete haft en tydlig effekt. Även om det stundtals låtit annorlunda i den senaste tidens debatt i media.

Min jägarkarriär startade i början av 1990-talet och som jag minns det var det jakt nästan varje lördag under säsongen. Vi hade en bit att köra till jaktmarken, så då passade det bra med en stunds radiolyssnande till P1:s naturmorgon. Jag spetsade alltid öronen lite extra när det var ett jaktreportage. För på den tiden hade de faktiskt jaktreportage på naturmorgon. Ett inslag från en fågelstation på Öland kunde följas av en rådjurs- jakt i Småland. Sannolikt satte vissa lyssnare då kaffet i vrångstrupen, och till sist blev kanske klagomålen för många. Idag känns det tyvärr lite avlägset med jaktreportage, och risken är stor att lyssnarbasen därmed har blivit lite smalare. För mig, liksom för väldigt många jägare, har intresset för jakt vuxit fram ur ett stort intresse för djur och natur – vi ser inget motsatsförhållande mellan jakt och naturvård. Miljöarbetet gett effekt På samma sätt vet jag att den absolut största ma- joriteten av skogsägarna har ett stort naturintresse och sköter sin skog för att kommande generationer ska kunna fortsätta att vårda sitt arv. Om man har följt de senaste veckornas debatt om svenskt skogsbruk kan man lätt få en annan uppfattning. Skogsbruket svartmålas tämligen onyanserat som en kraftig rovdrift, utan någon som helst hänsyn till djur och natur. Det finns alltid anledning till självrannsakan och allt är inte perfekt, men vi skogsägare har mycket att vara stolta över. Förutom att vi brukar en fantastisk förnyelsebar naturresurs i en av värl- dens mest framgångsrika skogsindustrier så har de senaste trettio årens miljöarbete haft en tydlig effekt.

Certifiering tydlig signal Det är lätt att missa, men det finns viktiga indika- torer som att arealen äldre skog, mängden död ved och att lövandelen stadigt ökar. Detta tack vare de naturvårdsinsatser i form av avsättningar och gene- rell naturvård på avverkningarna som skogsägarna gör. Vårt naturvårdsarbete har gett effekt! Ett utmärkt sätt att visa den breda allmän- heten och kunderna till skogsindustrin att man är beredd att ta ansvar för naturvården är genom att certifiera sitt skogsbruk. Det innebär naturligtvis vissa uppoffringar i form av avsättningar och an- nan hänsyn, men samtidigt är det en tydlig signal om att vi inte har något att skämmas för och är beredda att granskas. Just nu pågår en uppdatering av FSC-standar- den, som är ett av certifieringssystemen. Du som är certifierad genom Sydved kommer under året att bli kontaktade av oss för en gemensam översyn. Du som än inte har certifierat ditt skogsbruk, fundera en gång till och kontakta din Sydvedare så hjälper vi dig att ta nästa steg!

Pär Johansson VD, Sydved

aktivt skogsbruk 22

Ett utmärkt sätt att visa den breda allmänheten och kunderna till skogsindustrin att man är beredd att ta ansvar för naturvården är genom att certifiera sitt skogsbruk. ”

Foto: Day Fotografi

aktivt skogsbruk 23

” Skogen har blivit en tillflyktsort och tryggt rum, som ger tröst och kontemplation i osäkra tider. Cajsa Rännar, Friluftsfrämjandet

Friluftsfrämjandet

Friluftsfrämjandet är en ideell organisation som genom friluftsliv verkar för folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Med över 100 000 medlemmar och 7000 ledare är man Sveriges största friluftsorganisation. Arrangör av skidlärarutbildningar, står bakom Skogsmulle som riktar sig till barnen och har även många andra aktiviteter för skridskor, paddling, klättring, cykling med mera. Under 2021 så arrangerar man Veckans äventyr, tips till den som vill utöva friluftsliv på egen hand. Läs mer på friluftsframjandet.se

Cajsa Rännar, friluftsexpert på Friluftfrämjandet.

Foto: Scott Evans

aktivt skogsbruk 24

Friluftsliv

Kommer vi fortsätta umgås ute i naturen när pandemin har klingat av? Kanske är det nya utelivet, i ur och skur, i skog och mark, i parker, invintrade trädgårdar, en sådan förändring som kommer leva kvar. För visst finns det många fördelar med att träffa nära och kära ute, även om det råkar vara en grå förmiddag i mars. Ute är det nya inne

Text Annsofie Öhman

Coronapandemin har förändrat både vardag och hela tillvaron för oss alla. Vi har anpassat vårt sätt att jobba, hur vi träffas socialt, handlar mat och kläder, tränar… Listan kan göras lång. Vi som jobbar hemifrån har fått rutin på det och när vi träffar släkt och vänner gör vi det på ett coronasäkert sätt. Till att börja med så handlade det mer om att skjuta upp sociala sammankoms- ter, men efter ett tag så blev det blekt och fattigt, och vi träffades i alla fall – ute! Födelsedagsfirande i februari, snålblåst och nollgradigt, brrr... Men vi pälsar på oss, väljer en plats med hyfsat skydd från vinden, placerar oss med coronaavstånd och i bästa fall har vi en spra- kande brasa i närheten. Inte så tokigt i alla fall! En kollega till mig berättade att hennes farfar, född i januari, alltid hade drömt om ett utekalas, och nu skulle det äntligen bli av! Här laddades det

med varma kläder, filtar, infravärme, ballonger i trädet, värmande dryck, läcker mat och en klurig quiz, och sedan träffades man flera generationer under några timmar. Vi människor är sociala varelser som anpassar oss efter verkligheten. Får man inte träffas inne, så får man göra det ute och på avstånd! ”

Förlängning av vardagsrummet Och vill man komma ut och röra på sig en hel eller halv dag, så gäller det att vara ute i god tid. Numera kan det vara knepigt att hitta en parkeringsplats just där vandringslederna startar om klockan när- mar sig tio en lördag- eller söndagsmorgon. Vi människor är sociala varelser, som anpassar oss efter verkligheten. Och får man inte träffas inne, så får man göra det ute och på avstånd! Cajsa Rännar, som är friluftsexpert på Frilufts- främjandet bekräftar bilden. – Efter första nedstängningen i slutet av mars kunde vi direkt se att fler människor rörde sig ute i naturen, trots att det inte var särskilt bra väder under helgerna. Naturen och skogen har för många blivit en förlängning av vardagsrummet, ett ställe där vi umgås, och en arena för träning, själva eller i grupp. Men skogen har också blivit en tillflyktsort och tryggt rum, som ger tröst och kontemplation i osäkra tider. Långsamhetens lov i vandring – Vi ser att många inte nöjer sig med att ”bara” fika när de är ut i naturen, utan är nyfikna på att testa nya aktiviteter. Redan innan pandemin märkte vi ett ökat intresse för friluftsliv, och sen när corona kom pausade allt, och för många blev det då ett bra läge att testa friluftsliv. Friluftsfrämjandet har fått fler medlemmar och aktiviteterna blir snabbt uppbokade. Här lockar bland annat längdskidor, paddling, långfärdsskrid- skor – och vandring. – Vi brukar säga att vandring är det nya yoga! Det är lättillgängligt och man kan göra det på så många olika sätt. Fort och långt eller promenera i lugn takt. Själv eller med flera andra. Just långsam- heten i vandring tror vi attraherar många, säger Cajsa Rännar. Ökat naturslitage En mindre positiv sida av att fler rör sig i skog och mark är dels ett ökat slitage av naturen, på mark och växtlighet, dels att alla inte har full koll på allemansrätten.

I Sydveds verksamhetsområde finns otaliga vattendrag som lämpar sig för paddling.

Foto: Julien Lanoy

aktivt skogsbruk 25

Friluftsliv

– Allemansrätten är fantastisk och ger oss många möjligheter, men det finns en del som har övertro på sin egen kunskap om allemansrätten, till exem- pel tror många att det är okej att elda upp grenar och kvistar man hittar på marken, vilket det ju inte är överallt. De flesta vet att man ska ta med sig sitt skräp hem, men gör det av någon anledning ändå inte. Hon konstaterar att många friluftsidkare åker till samma ställen; friluftsområden och naturreser- vat ganska nära stadskärnan. I vanliga fall så får ju naturen vila under höst och vinter, men nu har vi varit där hela tiden, vilket sliter på naturen. Men det är bra med ett snötäcke som skyddar lite. – Det vore bra om vi kunde bli bättre på att sprida ut oss. I grunden är det ju härligt att fler och fler hittar till skogen! Så njut av naturen, men ta ansvar och glöm inte att allemansrätten både är en rättighet och en skyldighet. Nya sätt att mötas Till sist kanske man kan konstatera, att vi inte har förändrat vårt grundläggande sociala behov, som att vilja träffa familj och vänner. Istället har vi varit kreativa och hittat på ”nya” sätt att mötas, som ett adventsfirande vid eldstaden i kanten av trädgården, 50-årskalas med quiz ute i skogen eller skogsvandring med kompisgänget varje helg. Frisk luft och i högre grad än tidigare rörelse kan ju aldrig vara fel!

Tänk på detta när du eldar

Du får bara elda under säkra förhållanden. Välj en plats där det inte är risk att elden sprider sig eller skadar mark, djur och växter. Grus eller sandig mark är lämpligt underlag, medan mossa, torvmark eller jordig skogsmark är mindre bra. Elda inte direkt på berghällar, de kan spricka sönder och få fula sår som aldrig läker. Ta med egen ved när du ska elda. Det är inte tillåtet att hugga ner träd eller buskar eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Du får heller inte använda vindfällen som ved. Läs frågor och svar om allemansrätten på sydved.se eller mer utförligt på naturvardsverket.se

Tips!

Härliga aktiviteter utomhus!

• Skattjakt i skogen. ”Du har tio minuter på dig att hitta allt som står på listan!” • En hel del aktiviteter som man gör på sommaren funkar även under vår och vinter. Spela kubb, dragkamp och hoppa säck. • Musikquiz. Gör ett själv eller sök efter färdiga quiz på nätet. • Tipspromenad. Gör egna frågor eller använd dig av en app, till exempel Kahoot. • Gör en enkel hinderbana i skogen: Spring på ojämn mark, kryp under eller klättra över hinder, som träd, buskar och stenar. Gå balansgång på trädstam. Jämfotahopp över låga hinder.

Foto: Annsofie Öhman

aktivt skogsbruk 26

Klassiska Kånken Mini passar mindre barn som vill bära sina egna grejor på utflykten. Men även dig som bara vill ha en liten ryggsäck. Finns i ett 50-tal färger och kostar 899 kr på naturkompaniet.se

Variera grillkorven med mättande kolbullar. Handtillverkad kolbullepanna med knackat

stål och slipat träskaft, från Källrå. 45 cm för 275 kr och 80 cm, 307 kr, på kolbullepannan.se

En smidig handkikare för dig som vill uppleva mer på vandrings- turerna i skog och mark. Så kallade Bak4-prismor och bra antireflex- behandling gör att du får en skarp och färgkorrekt bild. Focus Outdoor 8X42 finns på outnorth.se för 1 295 kr.

Kånken för de minsta

En liten och smart fickkniv för dig som vill vara för- beredd på det mesta under vandringen. Victorinox Spartan Blister, 259 kr på naturkompaniet.se

Smarta prylar till utelivet Här tipsar vi om prylar som kan förgylla ditt uteliv, vare sig det är i skogen, parken, på sjön eller i en avlägsen del av din trädgård.

Gummi- klädsel för bra grepp

Hängmatta som du får plats med i ryggsäcken, för övernattningen i skogen eller till resan. Ticket to the Moon, king size, 799 kr på naturkompaniet.se

Ett korthårigt gotländskt fårskinn ger väme och komfort. Finns hos shepherdofsweden.se för 3 000 kr.

Ryms i ryggsäcken !

Årets julklapp får hänga med ett tag till! Stormkök med gasbrännare från Trangia. Just den här varianten med två rymliga kokkärl och stekpanna passar 3-4 personer. Tillverkas i en stark aluminiumlegering som gör köket tunnare – och därmed lättare. 25-5 UL with Gas Burner finns för 1 345 kr på outnorth.se

Ett gammeldags våffeljärn i gjutjärn som passar alla typer av värmekällor, även öppen eld. Vikten på nära 4 kilo gör att den inte passar för långvandringen, men väl för påskfirandet i trädgården. Skeppshult våffeljärn hittar du på bagarenochkocken.se för 1 044 kr.

aktivt skogsbruk 27

Marknad

Starkt för sågat USA-marknaden fortsätter efterfråga timmer från Sverige och övriga Europa, och där fungerar även barkborreskadat virke. Generellt sett är det även stor efterfrågan på certifierat timmer, säger Sydveds Magnus Gerhardsson som konstaterar att allt fler slutanvändare väljer miljöcertifierade produkter.

lägre än övriga marknader så är barkborretimmer lämpligt som råvara till USA-marknaden. I Europa är det bland annat Nederländerna, Belgien och Tyskland som efterfrågar svenskt timmer. – På Sydved jobbar vi hela tiden för att hitta bra lösningar för skogsägarnas barkborreangripna virke. Vi fortsätter att exportera barkborreskadat timmer från Sverige till sågverk i Europa. I vår har vi planerat för tre båtar som sannolikt kommer gå från Otterbäcken i västra Götaland. Lövmassaved i ropet På det hela har skogsindustrin klarat effekterna av pandemin bra. Efterfrågan på till exempel förpackningar har ökat, medan det finns ett allt mindre behov av tryckpapper. Detta tillsammans med stora mängder barkborreskadat virke har lett till ett överskott på barrmassaved. – Lövmassaved är det som efterfrågas mest. Det går till bruket i Nymölla samt till våra termi- naler i Stockaryd och Falköping, därifrån körs det på tåg till industrierna i Svealand. Lövet används till förpackningar och kopieringspapper, säger Magnus Gerhardsson. Ser man sedan på skogsbränsle, finns det stora volymer nu på grund av allt barkborrevirke, men även för att det var varmt länge i höst. Nu i januari, februari har vi haft några kalla veckor, men vi behöver en lång vinter för att det ska ta på lagren. Mer certifierat virke I oktober förra året så infördes en ny FSC-standard och under vintern har både Sydveds inköpare och entreprenörer fått ta del av förändringarna, bland annat i form av utbildningsdagar ute i skogen. – Vi vill öka certifieringsgraden hos skogs- ägarna, inte minst för att FSC- och PEFC-virke verkligen efterfrågas av sågverken i Sverige. Till sist nämner han att kontakterna med skogs- ägarna trots pandemin har fungerat riktigt bra. – Det har blivit en mix av säkra skogsägar- besök ute och digitala möten. Sen ökar ju också användningen av våra digitala hjälpmedel, fler och fler går in på sina personliga sidor och många använder möjligheten att teckna kontrakt digitalt, vilket är smidigt! Vi har tjänsten Skogen Live där den som har en pågående avverkning med oss genom sms får koll på de olika stegen i en avverk- ning. Smarta digitala tjänster

Text Annsofie Öhman

” Vi vill öka certifierings- graden hos skogsägarna, inte minst för att FSC- och PEFC-virke verkligen efterfrågas av sågverken i Sverige.

Granbarkborren fortsätter gäcka skogsägarna, även om förhoppningen är att angreppen inte blir så omfattande i år som förra året. Men det kan variera kraftigt mellan olika fastigheter i samma geografi, beroende på hur det ser ut på fastigheten. I första hand är det vårens och sommarens väder som kommer avgöra hur barkborrepopulationen blir, en torr och varm sommar är det värsta scenariot. – Förra året räddades vi av en regnig juli, som höll nere populationen. Men nu gäller det att man har full koll på sin skog, och speciellt tittar runt gamla angrepp säger Magnus Gerhardsson, regionchef på Sydved. Båtar med barkborrevirke USA-marknaden fortsätter med hög efterfrågan på sågat virke. Eftersom kvalitetskraven där är något

och fysiska möten kommer bli en bra mix för framtiden!

1 mars 2021

Magnus Gerhardsson Regionchef Nord

I första hand är det vårens och sommarens väder som avgör hur stor barkborrepopulationen blir.

aktivt skogsbruk 28

Klippt & gallrat

90% Mer än 90 procent av ett avverkat träd används. Av det går 45 procent till sågverken, 45 procent till massabruken och övriga 10 procent används som brännved, stolpar mm. Med virket följer bark och grenar som används till energiproduktion.

Foto: Haley Owens

Påskens traditioner Nu är det snart påsk! En helg sommånga uppskattar, kanske för att den är lite mindre kravlös än andra högtider? Som ett avstamp till varma vårdagar med vårbruk i trädgården. Och med efterlängtad påskmat som ägg, sill, lax, lamm och söta godsaker och desserter. Enkelt eller överdådigt, du väljer själv! Men vad känner du egentligen till om påskens traditioner?

Källa: Skogsindustrierna

Sverige, med färgade fjädervippor och pappersblommor. Påskharen, som sägs komma med spe- ciella ägg med påskgodis till barnen, är en tysk tradition som nådde Sverige under sent 1800-tal. Kristen tro och folkliga seder I folktron var skärtorsdagsnatten häxornas natt, då de flög till Blåkulla på sina kvastar. I mitten av 1800-talet klädde småflickor ut sig till påskkärringar och gick omkring med kvast och kaffepanna för att tigga godsaker. Och även idag träffar vi ju på en och annan liten påskgumma eller påskgubbe på vift, på skär- torsdagen eller påskafton, beroende på var i landet man bor. I Västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ond- skan och häxorna som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredag. Påsken av idag är en blandning av kristen tro, folkliga seder och så klart de egna tradi- tionerna inom familjen.

I kristendomen firas påsken till minne av Jesus död och uppståndelse. Långfredagen, då Jesus korsfästes, var sorgens dag och firades stilla. På påskafton började det festliga firandet, och det är då vi dukar påskbordet och tar fram det pyntade påskriset. Ägg efter fastan Den maträtt som mest förknippas med påsken är ägg. Både som kristen symbol, för liv, och även för att tidigare var det många som inte åt ägg under fastan. När fastan var slut var det vår, och då hade hönorna kommit i gång med värpningen. På 1700-talet började man måla äggen för att göra måltiden festligare. Att äta lamm är en förhållandevis nytt i Sverige, och kommer från en gammal judisk tradition. Färgen gult Att färgen gult hör ihop med påsken är antag- ligen kopplat till äggen. Och alla höns, tuppar och fjädrar i glada färger som vi ser på många påskkort och bonader hör också ihop med ägget. Från början förknippades påskriset med Jesus lidande, medan vi idag har det som en fin prydnad. Under 1930-talet blev det vanligt att pynta med påskris bland hemmen i hela

Skogskunskap för de minsta

Att känna igen hela träd och buskar är svårt. I den här boken som passar barn i åldern 3-6 år berättar Björn Bergenholtz hur man enkelt känner igen blad, barr, nötter, frukter eller kottar på 25 olika träd och buskar. Finns för 109 kr på bokus.com

Källa: Nordiska museet och Svenska kyrkan.

Annsofie Öhman

aktivt skogsbruk 29

Nöjdhetsfaktorer • När du röjer fördelar du befintlig tillväxt på de bästa stammarna, volymen per träd ökar, kvaliteten blir bättre, skaderisken minskar och omloppstiden förkortas. • En väl utförd röjning, gjord i rätt tid, ger lägre avverkningskostnader på kommande åtgärder och betalar sig normalt redan vid första- gallringen. Samtidigt förkortas om- loppstiden och man når snabbare måldiametern. • Du får chansen att skapa ett ståndortsanpassat bestånd med rätt trädslag på rätt plats. • Bestånden blir mer stormfasta och risken för snöbrott blir mindre.

Skogsskötsel

Röjning – ett rent nöje !

Text Amelie Bergman / Foto Anna Hållams

Efter många mil i en lastbil är det lätt att längta hem till skogen. För Henrik Gustafsson Bragde är röjning ren rekreation. – Att röja är otroligt tillfredsställande. Det blir snyggt och det växer bra – och så får jag lite välbehövlig motion!

Klingröjsåg, kedjeröjsåg, bränsle, kedjeolja, hjälm och sele… Hemma på Skattegården i västgötska Ljunghem, norr om Mullsjö står traktorskopan alltid laddad för röjning. När man ser ekipaget är det lätt att tro att skogen är en heltidssyssel- sättning för Henrik Gustafsson Bragde. Men till vardags jobbar han som lastbilschaufför för ett lokalt åkeri och kör på Norge. – En vanlig arbetsdag åker jag vid fyra på eftermiddagen och sedan är jag borta i ett dygn. Då brukar jag försöka komma ut och röja vid nio på förmiddagen, berättar Henrik som tycker att det är skönt att få röra på sig när man har ett stillasittande jobb. – Jag brukar hinna med två röjningspass och pausar emellan med smörgås och kaffe. För mig är röjningen ren avkoppling. Det är en härlig känsla att veta att man gör det för sig själv och ta det i sin egen takt. Man blir lite nördig, säger Henrik. – Från lastbilshytten ser jag både röjda och oröjda skogar. Det syns så tydligt när det är väl- skött. Det ger mig inspiration att röja hemma. Uppväxt med skogen Henrik är åttonde generationen på Skattegården och har jobbat med sin pappa i skogen ända sedan han var liten. Att hjälpa till med plantering och röjning var självklart och genom åren har hans skogliga intresse växt i takt med träden. – Skattegården är en skogrik fastighet som kräver att man håller igång med olika åtgärder. Dessutom har jag fått förmånen att få köpa till och förvalta grannfastigheten, så det finns alltid att göra, säger Henrik. Rekreation i all ära. Huvudsyftet med röjning- en är ändå att öka lönsamheten i skogsbruket. – Poängen med röjningen är ju att fördela till- växten i bestånden på färre och rätt antal stammar av rätt kvalitet. Det är volymen och kvaliteten som jag är ute efter. Anders-Henrik är mitt bollplank

och vi brukar prata rätt ofta om hur jag ska jobba för att fördela insatserna på ett smart och lönsamt sätt. Röjning lönar sig! Anders-Henrik Andersson är Henriks Sydvedare och just röjning är ett av hans favoritämnen. – Det som är hela tricket med skogsskötsel är att man kan fördela tillväxten på rätt antal träd utifrån produktionsförmågan. Skogen växer och volymproduktionen är i princip lika bra oavsett om du röjer den eller inte. Men – när tillväxten läggs på färre träd av rätt kvalitet så blir kvaliteten bättre och dimensionerna grövre. Det ger lägre kostnader på kommande skötselåtgärder, kortare omloppstider och högre intäkter. Det är få saker

Henrik Gustafsson Bragde.

aktivt skogsbruk 31