Magasinet Fotboll 1/2020

EN TIDNING FRÅN SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET • NR 1/2020

40 procent tjejer på plan gör Ångermanland bäst i Sverige

Intervju KIM KÄLLSTRÖM – PRAO HOS SVFF Reportage SHOWOCH ”BISSAR” BOOSTAR BEACHSOCCER Toolkit SÅ FIXAR NI DEN SVÅRA SAMMANSLAGNINGEN Nedslag TRE UTSATTA OMRÅDEN SOM BRYTER TRENDEN

VRIDMOMENT Sluta titta boll. Rör på huvudet. Vänd blicken mot nya ytor. Det är perceptionsanalytikern Osama Abbas nycklar till bättre spelbeslut.

Heja alla kämpar!

Svensk fotboll storsatsar, i allt från mästerskap och Europaspel till talangutveckling och mångfaldsinitiativ. Vilken bra grej säger vi och lyfter på hatten! Vi är med er hela vägen. Heja!

Nu är Sveriges nya landslagströja här. Men i år är den inte för alla. I år är den bara för dig som går med på villkoren som kommer med tröjan: Jag lovar att visa respekt för andra lag, supportrar, funktionärer och domare. Jag lovar att stå bakom laget i både med- och motgång. Jag lovar att aldrig sprida hat – på planen, på läktaren, på nätet eller någon annanstans. Och jag lovar att välkomna alla att vara en del av laget, oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning. För det är våra skillnader som gör hela skillnaden. Hela landslaget står stolt bakom de här villkoren. Gör du?

Visa det genomatt bära landslagströjan. Köp din på adidas.se/sverige

BETTER TOGETHER På våra hotell utspelas tusentals historier varje dag. Ofta oförglömliga berättelser. Som flickan som får se sitt favoritlag i fotboll för allra första gången, och hennes farfar som får vara med och dela hennes upplevelse. En historia som de minns tillsammans, och aldrig någonsin kommer att glömma. Det är sådana berättelser som gör oss till dem vi är.

Ledare | Innehåll

A lla framgångar kräver långsiktigt arbete. Konkurrensen på den internatio­ nella arenan är så tuff att det är omöjligt att via genvägar nå långt. Inom fotboll behövs det välutbildade ledare och spelare, god infrastruktur och självfallet också ekonomiska medel. När vi tillsammans med SEF nu sjösätter Elitprojekt 2020–2022 på herrsidan är det med fokus på dagens unga talanger i ålder 18–21 år. Vi gör det med pengar från herr­ landslagets mästerskapsbonusar, som vi alltså återinvesterar i vår egen framtid. När vi lanserade projektet Världsklass på damsidan år 2018 var målet att förbereda unga spelare för den yppersta eliten. Vi vet ännu inte vad hela utfallet blir, men redan i VM i Frankrike i somras fick vi en indikation på att vi är på rätt spår. Så låt oss hoppas att vi även på herrsidan får avkastning på vår satsning. ELITFOTBOLLEN FÅR MYCKET uppmärksamhet och är den del av fotbollen som medierna nästan uteslutande bevakar. Men bakom denna lilla del av vår idrott pågår en enorm aktivitet som utgör basen för vår verksamhet. Det kommer oroande siffror om att föreningsidrottandet sjunker bland barn och ungdomar. Speciellt lågt är det i socialt utsatta områden. Där saknas ofta ett naturligt band till idrotten. Många som har kommit hit de senaste åren har inte vuxit upp med vår föreningskultur och vet kan­ ske inte hur de ska engagera sig. På sådana ställen blir de Föreningslivets styrka visar sig i längden

12

Innehåll

7 Avspark!

Räkna ut din förenings värde, ny forskning om matchklimat, Ånger- manland bäst på att locka tjejer. 11 Väggpass Kim Källström om praktiken på SvFF och livet efter elitkarriären. 12 Reportage Kan beachsoccer ta rygg på futsal? I år debuterar fotbollsfamiljens sandigaste medlem på SM-veckan. 20 Special Vrid på huvudet och upp- täck nya ytor. Perceptionsanalytikern Osama Abbas lär spelare att fatta bättre beslut. 26 Fokus Så blev IFK Viksjö landets första diplomerade förening. 34 Nedslag Idrottandet sjunker i socialt utsatta områden. Men i Landskrona, Borlänge och Kista finns föreningar som attraherar. 42 Toolkit Räkna med gnissel. När två trupper ska bli en gäller det att våga släppa revirtänkandet.

Det värmer att se hur manmed hjärna och hjärta lyckas få till stånd en levande verksamhet.

eldsjälar som håller i gång för­ eningslivet extra viktiga. Därför blir jag så himla glad när jag läser

om hur föreningar i Kista, Landskrona och Borlänge går mot strömmen och

bryter den negativa trenden. Där lyckas ledare och föräldrar engagera barn, trots att förutsättningarna tycks vara tuffare än på andra håll. Det värmer att se hur man genom kreativa lösningar, idogt arbete och med såväl hjärna som hjärta lyckas få till stånd en levande verksamhet. FÖR ATT SÄKRA att svensk fotboll även framgent ska attrahera barn och ungdomar har vi startat Diplomerad förening, ett slags kvalitetsstämpel som innebär att föreningar arbetar och lever upp till ett antal målbilder som beskriver hur en bra fotbolls­ förening ska fungera. På sidan 26 kan du läsa om IFK Viksjö som blev vår första diplomerade förening. Stort grattis till ert fina arbete! Och stort tack till alla er andra som varje dag ser till att det finns drygt 3 000 föreningar som tar emot alla barn och ung­ domar som vill spela fotboll!

Ansvarig utgivare Håkan Sjöstrand Redaktör Juan Martinez, juan@oiga.se Redaktör SvFF Charlotte Troberg, charlotte.troberg@svenskfotboll.se

Art director Karin Nyman Omslagsfoto Daniel Nilsson Korrektur Fredrik Johansson Annonser Cecilia Nyberg, cecilia.nyberg@svenskfotboll.se Prenumerationer magasinet@svenskfotboll.se Svenska Fotbollförbundet

Box 1216, 171 23 Solna, telefon: 08-735 09 00 www.svenskfotboll.se Tryck TMG Tabergs AB

Håkan Sjöstrand Generalsekreterare, Svenska Fotbollförbundet

magasinet fotboll 1/2020 5

REXEL HJÄLPER SVENSK FOTBOLL ATT NÅ ENERGIMÅLEN

Som en del av Rexels hållbarhets­ arbete har vi tillsammans med Svenska Fotbollförbundet startat «Energiinitiativet» för att reducera energiförbrukningen på föreningsägda anläggningar runt om i Sverige.

INITIATIVET

OFFICIELL ENERGIPARTNER SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET

rexel.se

Avspark!

Bemästra ”bissan”! På SvFF:s digitala plattformar kan du se filmen om hur du gör den perfekta cykelsparken i beachsoccer.

Hallå där!

Erik Andersson , lektor i peda- gogik, som forskar om fot- bollsmatchen som pedagogisk miljö för barn och ungdomar. Hur ser barn och unga på vuxnas roll? – Spelarna stör sig mycket på när vuxna inte håller sig till sina roller, exempelvis när föräldrar agerar coacher och domare. Hur har din studie gått till? – Jag har studerat 24 matcher i olika åldrar i tre föreningar, lika många pojk- som flicklag. Jag har intervjuat deltagare före och efter matcherna. Under match har jag tittat på interaktionen mellan spelare, ledare och föräldrar. Vad har du kommit fram till? – Spelarnas perspektiv påverkas mycket av föräldrars och träna- res men även domarnas uppträ- dande. Ledarnas uppträdande har störst påverkan på laget och spelarna. Men även föräldrar påverkar, exempelvis om de ser matchen som ett möte eller om motståndarna ”ska krossas”. Tycker spelarna att det är viktigt att vinna? – Det är mycket viktigare, oav- sett kön och ålder, att man gör saker tillsammans. Toppning upplevs som orättvist. Vilka funderingar har du fått? – Om jag är lite provokativ och går utanför min forskarroll, så undrar jag omvi inte skulle få fram fler spelare omvi lät dem som för tillfället är lite sämre få spela mer. Ett generellt råd till tränare?

foto : suvad mrkonjic / bildbyrån

FÖRENINGSLIV ||| Att fotbollen skapar nytta för samhället är välkänt. Så sent som 2018 genomfördes en studie på uppdrag av UEFA som visade att svensk fotbolls samlade SROI-värde (social return on investment) uppgick till drygt 23 miljarder kronor. Nu har SvFF tagit fram en kalkylator där varje före- nings SROI kan beräknas. Du hittar den på SvFF:s webbplats under fliken ”SvFF” och ”samhällsnytta”. Så stort värde skapar din förening

Störst andel tjejer i Ånger- manland STATISTIK ||| I fjol fanns drygt 362 000 registrerade fotbollsspelare i Sverige. Av dem var drygt 26 procent, eller nästan 95 000, tjejer. I fotbollens 24 distrikt är andelen kvinnliga spelare störst i Ångermanland. Där är över 40 procent tjejer. Dia- grammet här intill visar de tio distrikten med störst andel registrerade damspelare.

Pojkar %

Flickor %

59,8

40,2

Ångermanlands FF

61,8

38,2

Västerbottens FF

64,6

35,4

Medelpads FF

66,9

33,1

Jämtland-Härjedalens FF

67,9

32,1

Norrbottens FF

69,2

30,8

Dalarnas FF

70,6

29,4

Gestriklands FF

71,5

28,5

Västergötlands FF

71,6

28,4

Hallands FF

72

28

Stockholms FF

– Tänk på hur du uppträder. Avbytarna ser och hör allt.

källa : svff : s verksamhets - berättelse 2019

0

20

40

60

80

100

%

magasinet fotboll 1/2020 7

Avspark!

Boovallen jämförs med återvinningsstation

MILJÖ ||| Naturvårdsverket har gjort en ny bedöm­ ning av bullret från den omtalade Boovallen i Nacka. I stället för att jämföra planen med industri, vilket tidigare har gjorts, jämför myndigheten idrottsplatsen med en återvinningsstation, vilket Nacka kommun ser som positivt. – Även om det fortfarande innebär en form av rest­ riktion så är det en seger för fotbollen på Boovallen eftersom vi får det bättre än vi har det i dag, säger Oliver Rykatkin (M), vice ordförande i fritidsnämnden i Nacka kommun till Sportbladet. Striden om tiderna för fotbollsspelande på Booval­ len har pågått under en tid, sedan ett antal grannar har klagat på ljudnivån från Boovallen, och kulminera­ de med en dom i juni i fjol. Då meddelade markoch miljödomstolen att öppettiderna skulle begränsas och att bullerplank skulle uppföras, till en kostnad på 10–12 miljoner kronor. Dessutom skulle 135 matcher behöva flyttas från Boovallen och i förlängningen skulle bullerplank för miljardbelopp behöva sättas upp – bara i Stockholm. Nacka kommun har överklagat domen och fallet har också diskuterats på riksdagsnivå där en del leda­ möter menar att det krävs en lagändring.

foto : pontus orre

Så många kort delas ut i snitt under en herrallsvensk match. Av dessa är 0,14 röda och 3,49 gula. Med det är allsvenskan en av de ”snällare” serierna i värl- den, visar en studie av 92 ligor. Flest kort – drygt 7 per match – delas ut i den bolivianska ligan. källa : cies 3,6

Vi vill gärna ha män också. Jag tycker det är bra attmixa könen. Elisabet Gunnarsdottir , tränare i Kristianstad DFF, om att hennes förening har högst andel kvinnliga ledare enligt en kartläggning som SVT Sport har gjort.

foto : petter arvidson / bildbyrån

Vill man följa regerande mästarna FC Rosengård är det Sportbladet som gäller.

Sportbladet tar över Damallsvenskan

TV-RÄTTIGHETER ||| OBOS Damallsvenskan sänds från och med i år och tre säsonger framåt via Sportbladets nya playtjänst. Tidningen har säkrat rättigheterna för samtliga 132 matcher och matcherna kommer att finnas tillgängliga såväl live som i efterhand. – Som en av landets starkaste ligor får vi en helt ny plattform att möta det ökande intresset och bli tillgänglig för än fler, säger Annika Grälls , ordförande i Elitfotboll Dam, till Sportbladet. OBOS Damallsvenskan har premiär den 3 april.

FIFA vill lyfta afrikansk fotboll INTERNATIONELLT ||| Afrikanska mästerskapen vart fjärde år, i stället för vartannat. 20 heltidsavlönade domare. Nations League för damer. Det är några åtgärder som FIFA:s president Gianni Infantino föreslår för att lyfta afrikansk fotboll. – Pelé sa en gång att ett afrikanskt lag skulle vinna VM, men det har fortfarande inte hänt och det tycks inte göras några framsteg. Vi har pratat länge om att utveckla den afrikanska fotbollen. Nu måste vi gå från ord till handling, säger Gianni Infantino till Reuters.

Nickstopp för brittiska barn. De brittiska fotbollsförbunden har ändrat sina riktlinjer och rekommenderar sina medlemsföreningar att inte träna nickar med barn under 11 år. Rekommendationen kommer efter att en skotsk studie har visat att före detta fotbollsproffs har 3,5 gånger högre risk att dö av demensrelaterade sjukdomar, skriver TT. SvFF har redan liknande rekommendationer, men här uppmanas barn under 13 år att inte öva nickar.

8 magasinet fotboll 1/2020

Vi är 1300 ICA-handlare som samarbetar med fler än 2200 föreningar runt om i Sverige. Därför har vi under de två senaste åren tillsammans med våra kunder samlat in 8 miljoner till Alla är olika – olika är bra, pengar som hittills har delats ut till 70 fotbollsföreningar som jobbar för en fotboll där alla är välkomna. Jobbar din förening också för en öppen fotboll? Då kan du ansöka om projektmedel. Läs mer på allaolika.se Hälsningar Sveriges ICA-handlare Vi hela Fotbollssverige

ANSÖKNINGEN ÖPPNAR: 12/6 2020

STOLT SAMARBETSPARTNER SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET

NeH är en av Nordens ledande leverantörer av profilprodukter och varumärkesupplevelser som hjälper sina kunder att öka sin försäljning och stärka sina varumärken. Med kundernas behov i fokus kombinerar NeH sin kunskap inom profilprodukter och evenemang med ett starkt engagemang och intresse för att ständigt utveckla nya kreativa och kostnadseffektiva produkter och tjänster. NeH bygger företags profilering och är en totalleverantör för samtliga produktområden – en ”one stop shop” för profil och eventprodukter.

NeH etablerades 1964 och är sedan 2019 officiell partner till Svenska Fotbollförbundet.

Vill du veta mer om hur NeH kan hjälpa er? Kontakta oss på info@neh.com eller 019-146000

Väggpass KIM KÄLLSTRÖM

Praktikant Källström

Efter en lång fotbollskarriär satsar Kim Källström nu på att bli fotbollsledare i en klubb eller organisation. I hans UEFA-utbildning ingår praktik på SvFF. text & foto: Charlotte Troberg – Det är en helt ny värld för mig att gå till ett kontor varje dag, och det är superkul! Jag känner mig inte lika trygg som i om­ klädningsrummet, men jag börjar känna mig varm i kläderna. Vad är det för utbildning? – UEFA MIP* är en utbildning som riktar sig till internationella elitspelare som vill satsa på en ny karriär inom fotbollen. Den är 1,5 år lång och rustar oss för ledarroller inom exempelvis förbund eller klubbar. – Utbildningen är väldigt praktisk och handson där vi bland annat lär oss att göra Powerpointpresentationer, hur man håller föredrag, vikten av att ha tydliga strategier och att sätta upp rätt typ av mål. Varför sökte du till utbildningen? – Jag älskar fotboll och vill jobba inom fotbollen på organisationsnivå. Det mer naturliga steget för oss föredettingar är att bli fotbollstränare, men det är inte intressant för mig. Varför nu? Du slutade ju med fotbollen för två år sedan ... – Jag behövde få känna mig lite fri, andas och inte ha några förpliktelser. Sedan jag var 15 år har jag haft någon som bestämmer vad jag ska ha på mig, vad och när jag ska äta och sova. Jag behövde göra upp med det lite och hitta mig själv. Var det svårt att ställa om till ett liv efter fotbollen? – Det var faktiskt tufft. Inte en depression, det är för starkt, men en mental nedgång hade jag definitivt. Det är vanligt för idrottsmän och kvinnor som avslutat karriären, oavsett sport. Hur ser framtiden ut? – Jag är klar med utbildningen i maj 2021. Sedan hoppas jag hitta en roll inom fot­ bollen, kanske som sportchef i en klubb eller på förbundsnivå. Vem vet?!

Kim Källström

Ålder: 37. Bor: Stockholm.

Familj: Fru och två döttrar. Klubbar: BK Häcken, Djur­ gårdens IF, Olympique Lyon, Spartak Moskva, Arsenal ... Landslaget: 1997–2016.

*Executive Master for International Players

magasinet fotboll 1/2020 11

Reportage Beachsoccer

Kajsa Sund drar på en cykel­ spark. Arvid Slätis, också han svensk mästare med Djurgår­ dens beachsoccerlag, duckar för att komma undan projektilen.

12 magasinet fotboll 1/2020

Reportage Beachsoccer

Spektakulärt sandspel I sommar gör beachsoccer debut under SM-veckan. I fokus står teknik, show och många mål. Och bicykletan. Utan ”bissan” ingen show. – I snitt blir det elva mål per match. Det är en spektakulär sport som fler borde testa, säger Patrick Blomström, Sveriges Mr Beachsoccer. text: Martin Röshammar foto: Pontus Orre

» magasinet fotboll 1/2020 13

Reportage Beachsoccer

D et är söndag förmiddag i Södertälje hamn. På den ena sidan av parkeringen avslutar en graffitimålare sitt färgglada verk på en vägg, på den andra finns inomhushallen The Beach med åtta banor för beachvolleyboll. Inne i hallen är värmen tropisk. Eller förresten, fukten är tropisk. Det är mer fuktigt än varmt om man säger så. Här har ett gäng svenska mästare samlats. Det är Djurgårdens dam- och herrlag som är här för att träna beachsoccer. I somras vann båda lagen inofficiella SM i Kalmar och nu, även om säsongen är långt borta, hoppas de på att kunna upprepa det när beachsoccer i sommar blir en del av SM-veckan i Halmstad. – Vår styrka är vårt lagsamarbete. Vi kanske inte har de största profilerna, men vi har verkligen ett lag, säger Josefin Bauer . I hallen där musiken dunkar finns inga riktiga mål, två pinnar fungerar som målstolpar den här morgonen när man har hakat ner volleybollnätet. Efter uppvärmningen betar de av diverse spel- övningar där det handlar om att hålla bollen i luf- ten, om att nicka, brösta och att kunna slå till bollen på volley. Träningen leds av Josefin Bauer

Häromåret tvingades hon lägga sina fotbollsskor på hyllan efter fyra knäoperationer, men beachfot- boll kan hon spela, risken är inte lika stor att fastna i sanden som på konstgräs. Inför säsongen 2018 kom Djurgården in i bilden, laget är detsamma, det är fortfarande samma kompisgäng från trakten kring Norrtälje. Men det öppnades nya möjligheter i och med steget in i Djurgården Fotboll som bjöd in beachsoccerlaget till klubben. I Djurgårdens färger lyckades tjejerna ta tillbaka SM-titeln 2018 och 2019 efter att ha tagit hem guldet med Roslagen Beach- soccer Klubb både 2014 och 2015. – Det var skönt att få vinna igen, det är ju alltid roligare att vara bäst, säger Josefin Bauer. DEN 25 JUNI i år är en stor dag för svensk beachfot- boll. Då spelas kvalspelet i det första officiella SM:et och den 27 juni koras vinnarna i Halmstad. Josefin Bauer och de andra är övertygade om att det blir en bra möjlighet att synas, göra sporten mer känd och locka nya utövare, inte minst genom att semifinaler och finaler ska visas i SVT. Beachsoccer har annars sina begränsningar och

Fakta beachsoccer Beachsoccer är en relativt ny sport i Sve- rige, men den växer i hela världen. Lagen har fyra utespelare och en målvakt. I SM-kvalet är matcherna 2 x 12 minuter, i slutspelet 3 x 12 minuter. Spel- planen är 35–37 meter lång och 26–28 meter bred. Målet ska vara 5,5 meter långt, 2,2 meter högt och 1,5 meter djupt. Utöver SM finns det två stora cuper i Sve- rige, Åhus Beach som spelas den 27 juni–3 juli och Cobödabana på Öland. Den cupen spelas den 4 juli. Segrande lag (damer och herrar) i SM i Halm- stad den 25–27 juni kvalificerar sig för spel i Euro Winners Cup, som anordnas av organisa- tionen Beach Soccer Worldwide (BSWW). Euro Winners Cup spelas den 30 maj– 7 juni 2020 i Nazaré i Portugal. Senast den 13 april har Djurgår- dens IF, som vann SM 2019 på både herr- och damsidan, möjlig- het att anmäla sig till tävlingen.

problem, inte minst i Sverige. Strand- säsongen är tämligen kort och på stora stränder i Sverige finns på sin höjd volleybollnät men inte några fotbolls- mål. Josefin Bauer och de andra i Djurgården kan någon enstaka gång hyra en träningstid här i Södertälje för att få chansen att träna på perfekt sand, men annars börjar tränings- säsongen i april då de kan börja träna på sanden på den specialbyggda planen i Roslagsbro.

Vår styrka är vårt lag- samarbete. Vi kanske inte har de största

och den utåtriktade och oblyge Arvid Slätis som även spelar fotboll i division 4-laget Rådmansö SK. Han liksom Kajsa Sund (som spelar fotboll i Rimbo IF i division 1) är vass på bicykletor, cykelsparkar, och efter en stund nöter de alla ”bissor” på målvakten Fredrik ”Hutte” Huhtala. ”Jag kommer att ha en spräckt lunga innan dagen är slut”, suckar någon efter att ha landat fel för åttonde gången. Arvid Slätis ropar att det gäller att hitta rätt känsla, om att komma in i pend- lingen med benet på rätt sätt och om

profilerna, men vi har verkligen ett lag.

– Nu på vintern får vi träna inom- hus, i hallar. Vi tränar mycket teknik, använder oss av tjockmattor bland annat, säger Josefin Bauer. Hon drömmer om ett återkom- mande seriespel, att serien kanske i början kan innehålla fem lag och att lagen kan mötas tre gånger under seriens gång. – Vi behöver ju få mer erfarenhet. Inte minst för att kunna mäta oss med de bästa lagen i Europa. Förra sommaren var vi med i Euro Winners Cup, motsvarigheten till Champions League. Vi kom på sjätte plats och det är ju helt sjukt egentligen att vi kom så bra. I kvartsfinalen som spelades den 8 juni blev spanska AIS Playas de San Javier för svåra. De vann med 10-2 och gick sedan vidare till att vinna hela turneringen.

att våga. Han säger att landningen påminner om det han nötte när han höll på med judo för många år sedan, vikten av att landa på sidan och inte på ryg- gen. ”Ni landar ju mjukt, det är ju sand!”, gastar han. VI HOPPAR TILLBAKA några år, till den 13 mars 2014. Då bildades Roslagen Beachsoccer Klubb och damlaget lyckades vinna SM-guld redan den första sommaren, samma år. – Vi drog ihop ett gäng för skojs skull, men jag tyckte om det direkt. Jag uppskattade både feststäm- ningen och spelet. Och bra gick det, säger Josefin Bauer.

14 magasinet fotboll 1/2020

Reportage Beachsoccer

Antalet hallar och planer för beachsoccer är tämligen få i Sverige. Så när Djurgården får tillfälle att träna i en hall i Södertälje bubblar spelglädjen fram.

»

magasinet fotboll 1/2020 15

Reportage Beachsoccer

Arvid Slätis (t v) och Josefin Bauer är två tongivande spelare i det Djurgården som vann SM-guld i både herr- och damklassen förra året.

och som kan vräka sig upp och få till en perfekt bicykleta. – Kroppsfinter är effektiva, liksom att lyfta bollen över motståndarna och springa runt dem. Det borde också vara en sport som lockar barn och unga. Vilka barn älskar inte att leka och hålla på i sanden? Varje år arrangeras en stor turnering i Åhus, Åhus

– Jag har aldrig mött ett så bra lag. Det spelade ingen roll vad vi gjorde. Deras spelare var så kvicka i sanden. Till slut försökte vi ägna oss åt att punkt­ markera men det spelade ingen roll. Allt gick så himla fort. De hade hunnit skjuta innan vi hann reagera. Blixtsnabba ”bissor” i krysset, klockrena crossbollar och volleyskott i mål, säger Josefin Bauer och fortsätter: – Vi i Sverige spelar lite för mycket

Beach, dit kommer också ganska många ungdomslag. Det är ju vårt mål i Djurgården att få mer bredd på verksamheten och starta ungdomslag, förklarar Josefin Bauer samtidigt som volleyoch bicykletaträffarna smattrar mot hallvägen. VI LÄMNAR SÖDERTÄLJE och låter Patrick Blomström i Vetlanda få sista ordet. Han är det närmaste Mr Beach­ soccer Sverige kommer och hans dotter Julia är en del av Djurgårdens lag. Patrick Blomström och hans vänner i Myresjö IF upptäckte sporten redan 1998. Då var han också med och

fotboll, driver med bollen och försöker passa på sanden. Det vi måste bli bättre på är att hålla bollen i luften. Kontringar är inte alls samma vapen som i vanlig fotboll, blir man av med bollen vid mittlinjen är chansen liten att spelaren själv ska kunna sprinta hela vägen med bollen under kontroll. – Det är därför en bicykleta är så

Det är musik, det är show. Publikvärdet är så stort. Alla borde testa. Det är för roligt för att inte testa.

bra. Det värsta som kan hända är att du tappar bollen och att det blir en kontring. Annars blir det ett avslut eller kanske till och med en frispark eller straff, om motståndaren ligger för tätt inpå. Du vinner genom att våga, säger bicykleta­ drottningen Kajsa Sund. Josefin Bauer konstaterar att det är blandningen som är grejen, precis som i fotboll, blandningen mellan kollektiv och individualister. Att vara sam­ spelta är mycket viktigt, men det är också viktigt att ha de där spelarna som kan dänga till på volley

bildade Vetlanda United som kombinerar futsal och beachsoccer. Nu brinner han för att få beachsoccer att växa. – Det är musik, det är show. Publikvärdet är så stort och det krävs så mycket av spelarna i form av teknik, spelförståelse och split vision. Alla borde testa. Det är för roligt för att inte testa, säger han. 

16 magasinet fotboll 1/2020

” Min dotter har ont i hälen när hon spelar fotboll. Vad gör jag?

Minska på belastningen där det gör ont. Med andra ord: Gör det ont i hälen om hon hoppar – hoppa inte. Hon ska fortsätta vara aktiv. Testa styv hälkopp. Gå i tofflor eller stabila skor inomhus.

Sandra, legitimerad fysioterapeut på Råd och Vård för idrottsskador ser att många unga som idrottar drabbas av just ont i hälen. Ovan är hennes tips för att lindra smärtan. Skulle det ändå inte gå över har du som förälder eller ledare fri tillgång till Råd och Vård för idrottsskador. Skulle ditt barn behöva mer än rådgivning ingår upp till två besök hos fysioterapeut och ett besök hos läkare, specialiserade på idrottsskador. Du är välkommen att ringa Sandra och hennes kollegor på Råd ochVård för idrottsskador.

Råd och Vård för idrottsskador 020-44 11 11 radochvard@aleris.se

Bilden AI på IP

SMARTAST PÅ PLANEN

De borstar, harvar och fångar upp farliga metallbitar. I framtiden kan robotar få ansvar för att våra fotbollsplaner sköts på rätt sätt. – Satsningen är i sin linda, men det finns en enorm potential i att låta robotar ta hand om skötseln – inte minst ur miljösynpunkt, säger Robin Johansson på StFF. text: Juan Martinez foto: Pontus Orre Under de senaste månaderna har Skytteholms IP i Solna förvandlats till en teknikpark för framtidens fotbollsplaner. Ett monitoreringssystem har satts upp och nattetid åker robotar omkring och sköter om konstgräsplanen inför kommande dags spel. – Jag ser det som en förutsättning för att vi ska klara av framtidens underhåll på bästa sätt. I och med att det är AI (artificiell intelligens) inbyggt kommer systemet exempelvis att läsa av vilka ytor på planen som är hårdast belastade och lära roboten vad den ska prioritera, säger Robin Johansson, anläggnings- ansvarig på StFF. Han ansvarar för satsningen A Greener Game som i april samlar en stor del av världens tillverkare inom ny fotbollsteknik på en stor konferens i Solna. Robin Johansson hoppas att Sverige och Solna blir centrum för de senaste innovationerna inom skötsel, monito- rering och nya underlag. – I dagsläget är tekniken i sin linda och robotarna är 1.0-versioner som klarar av vissa basuppgifter. I fram- tiden kan man tänka sig att robotarna utvecklas till att kunna känna av planens skick och att utföra olika test, exempelvis av hur bollen rullar och studsar. Man kan tänka sig att man tillför ytterligare teknik som känner av temperatur och nederbörd, vilket kan vara extra viktigt på våra breddgrader. – En annan aspekt är att det här kan förlänga livs- längden på planerna. Ta Stockholm där belastningen är väldigt hög. Med övervakningssystem kan vi få bättre koll på användningen av planerna och därmed kan vi på ett mer effektivt sätt styra underhållet, som i sin tur skulle innebära att vi kan använda en konstgräsmatta betydligt längre. Det skulle bli en stor besparing både för ekonomi och miljö.

18 magasinet fotboll 1/2020

Bilden AI på IP

Robotarnas marsch­ fart är 3–6 km/h. Säkerheten är rigorös med inbyggda foto­ celler, rörelsesensorer, mekanisk stopp­ funktion och larm via gpssystem.

magasinet fotboll 1/2020 19

Perceptionsträning handlar om att få spelarna att uppfatta så mycket som möjligt av sin omgivning så att de kan fatta det beslut som är bäst för stunden.

20 magasinet fotboll 1/2020

Special Perceptionsanalys

Nytt synsätt Perceptionsanalytiker. Titeln väcker ofta förundran när Osama Abbas presenterar sig. Lite slarvigt uttryckt går hans jobb ut på att studera spelarnas huvudvridningar. text: Juan Martinez foto: Daniel Nilsson

information. Kolla en toppmatch och se hur spe- larna agerar. Titta på antalet huvudvridningar. Hur tränar man perception? – Genom att ha träningar som stimulerar till huvud- vridningar. Att vi har öppet spel där det inte är angi- vet att bollen enbart ska gå från punkt a till b, till c och så vidare. Det motverkar spelarnas behov av att orientera sig. Så att lägga in oregelbundna moment i alla övningar uppmuntrar spelarna att söka mer information. Men det är också viktigt att få med sig spelarna, att de tycker att det är roligt och förstår syftet med varför man ska orientera sig. Fotbollen går allt snabbare, hur mycket information går det att ta in med huvudvrid- ningar? – Det kan man tvista om länge. För vad baserar man sina beslut på? Det är inte alltid som en spelare tar ett beslut utifrån det han tagit in. Ett fotbollsbeslut kan i stället baseras på dina tidigare erfarenheter,

Vad gör en perceptionsanalytiker? – Jag jobbar med att kolla på spelares perceptions- förmåga. Kort handlar det om att studera vilken information de tar in från sin omgivning och vilka beslut de fattar utifrån den. Hur kom du in på det här ämnet? – Jag var själv inte så bra på att hitta rätt ytor när jag spelade och jag hade en tränare som brukade stanna spelet och skrika: ”Nu står ni i passnings- skugga!” Jag hade ingen aning om vad det var och tänkte att det inte gällde mig. Men det gjorde det säkert. – När jag sedan blev tränare filmade jag matcher. När jag gick igenom ett klipp med en spelare så visade jag en sekvens och sa till honom att han hade kunnat ”titta ditåt”. Då blängde han argt på mig och sa: ”Vad fan vet du om vad jag ser och inte ser?” Det var första gången jag inte hade ett bra svar. Det trig- gade mig och då ville jag veta mer om vad man kan se och uppfatta på en fotbollsplan. Borde alla spelare vrida oftare och mer på huvudet?

på det som finns i din minnesbank, vilket ofta sker. Därför är det viktigt att tränarna stannar upp och frågar vad den enskilda spelaren observerat och varför den tog ett visst beslut. Då skapas en medvetenhet hos spelarna.

– Det finns en stor förbättringspoten- tial. Bara genom att göra det lite grann så har man stor nytta. Ta till exempel en felvänd forward som tar emot boll. Han har betydligt större chans att lyckas med att vända upp med boll om han har vridit på huvudet och oriente- rat sig innan han tar emot passningen. Vilka spelare kan man inspireras av när det gäller perception?

Caroline Seger är

Det låter som att effekten är förbättrad spelförståelse?

väldigt bra på att söka information.

– Ja. Och ju mer vi prövar och utsätter oss för olika situationer, desto lättare har vi att fatta ett snabbt beslut.

»

Hur går ditt arbete till som perceptionsanalytiker? Hur mäter du vad spelaren ser och registrerar under en träning? – Vi har speciella glasögon som ”eyetrackar”

– Det finns en massa att studera på Youtube. Det finns de äldre, Xavi och Iniesta. De Jong och Luka Modric. Caroline Seger är väldigt bra på att söka

magasinet fotboll 1/2020 21

Special Perceptionsanalys

spelarnas seende där vi följer pupillen och direkt­ seendet. Det är med direktseendet vi tar informa­ tionspunkter som processas i hjärnan. Det kan i sin tur kopplas det till lagets arbetssätt. Vad ska mitt­ backen göra med boll i uppspelsfasen? Vill tränaren att spelaren ska prioritera uppspel till innermittfäl­ tare, men ändå tittar mittbacken av gammal vana ut på ytterback eller yttermittfältaren och förlorar tid och värdefull information. Sådant kan vi registrera. – Det är intressant att titta på vad

göra. Om jag tittar på dig så ser jag samtidigt att någon håller på med sin laptop snett bakom dig. Det perifera seendet hjälper oss att få en helhetsbild av rummet, men det är direktseendets information som processas i hjärnan. – Det vi gör med perceptionsträning är att sprida direktseendet över en större yta. Då får vi en större och mer uppdaterad bild av omgivningen. Om vi

inte uppdaterar vår bild av omgiv­ ningen kommer hjärnan att måla dit en bild som säger ”så här ser det ut just nu”. Då har du exempelvis en spelare som tänker att det ser ut som hjärnan har sagt och som ska vända upp med boll. Vips smäller det och så är laget av med bollen.

de bästa spelarna gör i vissa lägen. Vad kollar Henok Goitom på i boxen? Vad kollar Andreas Granqvist på i försvars­ spelet? Kan vi applicera det beteendet på yngre spelare? I så fall har vi kom­ mit en bit på vägen. Det låter extremt avancerat …

Vad kollar Henok Goitom på i boxen? Vad kollar Andreas Granqvist på i försvars- spelet?

Hur mycket boll respektive omgivning tittar spelare på generellt sett?

– Jag minns en Djurgårdsspelare som sa ”nu ska jag vrida extra mycket på huvudet” när han satte på sig glas­ ögonen. Men det gör man inte, det finns ett invant beteende. Det är egent­ ligen bara ett tekniskt hjälpmedel där vi analyserar exempelvis bolltittande. För spelaren är det bara att köra på som vanligt under ett pass. Hur hänger perceptionsanslys ihop med split vision? – Split vision har mer med vårt perifera seende att

– Utgår vi från Sverige är det skräm­ mande mycket bolltittande. Jag ber ofta tränare titta på vad spelarnas huvuden riktas mot. Jag kan i princip lova att alla tittar på boll just där och då. Och bollen ger inte särskilt mycket

information, utöver att den är på ett ställe just då. Visst går det att identifiera annat samtidigt som man tittar på bollen, men är fokus på bollen är det den informationen som hjärnan processar. – Det bästa exemplet jag har mätt i Allsvenskan

22 magasinet fotboll 1/2020

Special Perceptionsanalys

foto : daniel nilsson , montage & retusch : lena hoxter

information genom att vrida på huvudet hade högst procent. Vilka länder har kommit långt med percep­ tionsträning? – Holland, Spanien så klart, men även Danmark är långt fram.

ligger på drygt 20 procents bolltittande under ett anfall. Resterande tid är blicken på omgivning. Det är fantastiska siffror även i ett internationellt per- spektiv. Samtidigt finns det ungdomsmatcher där bolltittandet är över 90 procent. Det är lite skräm- mande.

Osama Abbas har skrivit ett examens- arbete i ämnet perception, och utbildar både spelare och ledare runt om i hela Sverige.

Kan du avslöja vem spelaren med drygt 20 procents bolltittande är? – Junior i Hammarby. Det är mycket huvudvridningar på honom. Det är ingen slump att han har få bolltapp under matcherna. Och han spelar inte bara sidledspass, utan ofta är det passningar framåt i planen. Hur mycket betyder hans tekniska nivå, att han är extremt bekväm med bollen? – Men hur mycket boll har han under en match? Det är inte då han tittar på

Vem skulle du vilja mäta per­ ceptionen hos om du fick välja en enskild spelare? – Om jag får välja helt fritt, Luka Modric eller Leo Messi. Modric har hög frekvens på sina huvudvridningar och tar många bra beslut. Messi vore spännande eftersom han kanske inte förknippas med perception, utan mer med fantastisk teknik och explosivitet. Men hans huvud går som hans ben, som trumpinnar. Spelar man upp en video med Messi i slowmotion så ser

Ett breddlag kan bli bäst på att vrida på huvudet. Det tycker jag är häftigt …

man hur mycket han vrider på huvudet. Är perception något som på sikt kommer att vara ett självklart inslag, som exempelvis fysträning? – Det håller på att explodera. När jag började för några år sedan och sa ”perception”, svarade folk ”va?”. Det var några få som visste. Nu jobbar alla akademier med detta. – Och inget hindrar oss från att bli bäst på per- ception. Ett breddlag kan bli bäst på att vrida på huvudet. Det tycker jag är häftigt, att vi kan bli bäst inom detta område. 

sin omgivning. Perceptionen är lika mycket att ställa sig rätt, att söka rätt yta, när du inte har boll. För bollen har du ju max ett par minuter varje match. Finns det ett tydligt samband mellan boll­ tittande och bolltapp? – Absolut. Det finns en engelsk studie där man har tittat på spelare. De har delats in i tre grupper utifrån hur mycket de tittar på bollen och så har man jämfört grupperna utifrån lyckad passnings- procent. I studien isolerades passningar framåt i planen, som oftast är svårare att lyckas med. Det visade sig att de spelare som hade sökt mest

Läs mer!

Testa en per- ceptionsövning »

magasinet fotboll 1/2020 23

Special Perceptionsanalys

1. Kona upp tre rektanglar à cirka 10 x 15 meter med 7–9 spelare i varje. De tre rektanglarna ska ”sitta ihop” där mittenrektangeln delar långsidor med de bägge andra. 2. I varje rektangel finns två bollar. Bollhållare ska passa boll till fri spelare och därefter runda en kon, ta sig in i spelytan igen och göra sig spelbar. Be spelarna passa till den som för till­ fället har bäst spelavstånd. 3. Uppmana spelarna att vrida på huvudet och ha uppsikt över spelytan när de är på väg att runda en kon. 4. Stegra genom att runda konerna halvoch felvänd. ”Runda kon med koll”

Psst! Sugen på överkurs? Avsluta med tävling. Varje kon får ett nummer, 1–4. När tränaren ropar ut ett nummer ska alla spelare ta sig till rätt kon med bollarna under kontroll. Först till fem vinner.

Träna perception! Använd vanliga övningar men sätt fokus på vart man ska titta

G år det att använda vanliga övningar för att träna upp perceptionen? – Ja. Det viktigaste är att spelarna inte känner att det är någon cirkuskonst som introduceras, då har vi hamnat för långt från själva fotbol- len. Hitta era bästa övningar och skruva lite på dem, säger perceptionsanalytikern Osama Abbas , och fortsätter: – Hur kan vi få in mer beslutsfattande i denna övning? Hur kan vi få in mer av det jag kallar oregelbundenhet, det vill säga när den inte går i ett förutbestämt mönster från a till b till c? Och försöka få spelaren att känna att det ger nytta? Ditt ledarskap kommer att sättas på prov, för man får vara beredd på att laget kan förlora en del matcher under processens gång när man introcucerar perceptionsträning. Tränar man perception på olika sätt beroende på position på planen? – Absolut, men då är vi tillbaka till att

händer i en match. Exempelvis kan man sätta in försvarsspelare som sätter press under en övning, utan att övriga spelare på förhand vet när pressen sätts in. – Plötsligt blir momentet oregelbundet. Och att vi såklart låter spelarna ta beslut och koppla det till varför de tagit vissa beslut. Inte säga ”bra passat”, utan fråga varför de passat en passning. Om spelaren till exempel svarar att det fanns en tom yta, fråga då: Hur visste du det? Då kopp- lar vi spelandet till seendet. Kan man jobba med perception i alla åldrar? – Ja. Men det finns guldår, precis som när man tränar det tekniska. Jag tycker att lagtränare ska introducera detta tidigt, men i lekform där man leker sig fram till lärdomar. 

träna så matchlikt som möjligt. Som innermittfältare ställs du inför andra förutsättningar än en ytter. Du måste ofta söka information i 360 grader runt dig. Men det räcker långt med att ha en vision där samtliga spelare tittar mindre på boll och mer på omgivning. Och när det gäller lagets spelidé och arbetssätt? – Självklart, det går att konkretisera vad man ska titta på utifrån lagets sätt att spela, men man kan också generalisera, exempelvis genom att söka blicken bort från bollbanan var tredje sekund för att söka annan information. Det går att göra konkret genom att peka på var spelaren ska söka ny information. Det är inget jag rekommenderar för yngre spelare efter- som det begränsar beslutsfattandet. Vilket råd skulle du ge breddtränare somvill öva perceptionmed sina lag? – Jobba oregelbundet eftersom fotboll är ett oregelbundet spel. Vi vet aldrig vad som

text: Juan Martinez

24 magasinet fotboll 1/2020

Fokus Diplomerad förening

IFKViksjö

Medlemmar: Om- kring 1 300. Ungefär 1 100 aktiva spelare. Anmälda lag i seriespel: 65–70. Ledare: 250 ledare. Utbildningsnivå på tränarna: Vi kräver att minst en huvud- tränare i varje årskull har relevant utbild- ning från SvFF.

26 magasinet fotboll 4/2019 1/ 20

Fokus Diplomerad förening

Förbättrad potential

Färre spelartapp i unga år. Ökat engagemang bland tränare och föräldrar. Större chans till sponsorintäkter. Det är tre stora vinster som SvFF:s diplomering kan ge. Det menar Mattias Lindström, ordförande i IFK Viksjö, som är landets första diplomerade förening. text: Anders Falkirk och Mohamed Yussuf illustration: Shutterstock

I FK Viksjö, från Järfälla norr om Stockholm, är en typisk gräsrotsförening med bred ung­ domsverksamhet. Den har drygt 1 000 aktiva spelare och ungefär 95 procent av dem är under 20 år gamla. I slutet av 2019 utsågs klubben av Svenska Fotbollförbundet till landets första diplo­ merade förening. – Det känns otroligt ärofyllt och kul. Konceptet fokuserar på att strukturera klubbars utvecklings­ arbete och den frågan har alltid varit oerhört viktig för oss, särskilt eftersom vi har så många ungdoms­ spelare, säger IFK Viksjös ordförande Mattias Lind- ström . Han anser att det inte är ett självändamål att bli en diplomerad förening. I stället menar han att ambitionen bör vara att som förening aktivt leda sin egen utveckling. – Många undersökningar visar att föreningar tappar sina ungdomsspelare, ofta redan i ung ålder. För att motverka detta behövs strukturerat utveck­ lingsarbete och just detta bidrar diplomerad före­ ning med. Det är den stora vinsten. Finns det några andra fördelar med att bli en diplomerad förening? – Det är även en kvalitetsstämpel på att man har en verksamhet som kontinuerligt arbetar med fören­ ingsutveckling och det gör klubben mer attraktiv.

Vilken klubb vill föräldrar sätta sina barn i? I en klubb som har bra ledare, engagerade föräldrar och nöjda barn, eller en som är lite slarvig? – Min erfarenhet är också att sponsorer attrahe­ ras av klubbar som har ett samhällsengagemang och arbetar aktivt med frågor som till exempel jäm­ ställdhet, säger Mattias Lindström. Processen inleddes i slutet av 2017, då IFK Vik­ sjö valdes ut som en av projektets pilotföreningar. Förenklat består diplomeringen av fyra steg: Steg 1: Självskattning. Första steget är att skicka ut en enkät till klubbens spelare, ledare och föräldrar, där de ska bedöma klubbens arbete. De ska svara på en mängd olika frågor som speglar diplomeringsprocessens kriterier: Hur många år man har varit verksam som ledare eller haft sitt barn i klubben, hur nya ledare intro­ duceras i föreningens arbete, om det är en rättvis fördelning av resurser mellan killoch tjejlag, om alla barn får lika speltid. Bara för att nämna några kriterier. Mattias Lindström berättar att för IFK Viksjös del var det inte helt enkelt att få in enkätsvaren, speci­ ellt från föräldrarna. – Vi förutsåg detta och skickade därför ut ett förberedande mejl till alla berörda. Där förklarade

Mattias Lindström ordförande i IFK Viksjö.

magasinet fotboll 1/2020 27 »

Fokus Diplomerad förening

vi lite kort om vad diplomerad förening innebär och att fler svar ger oss bättre möjlighet att utvecklas som klubb, säger han. Vad fick ni för svarsfrekvens på enkäten? – Bäst lyckades vi med ledarna, där fick vi in svar från ungefär 50 procent. När det gäller spelare och föräldrar var svarsfrekvensen på omkring 30 pro- cent. Enligt dem som står bakom enkäten är det ett godkänt resultat. Steg 2: Analys. Sedan fick enkätsvaren bearbetas och analyseras, för att kunna se vad som behövde förbättras i verk- samheten. Ett område där det fanns utrymme för utveckling var kommunikation. – Generellt sett tror jag att många

exempel har två driva boll-övningar, då kanske de får vara med och välja vilken tränaren ska köra.

Steg 3: Handlingsplan. Nästa steg var att involvera styrelsen och kansliet för att få fram en handlingsplan för olika förbättrings- åtgärder. Detta gjordes i samråd med Stockholms Fotbollförbunds diplomerare och en representant från RF-Sisu i Stockholm. – Tillsammans bestämde vi vad vi behövde göra och när. För oss blev det inga stora, tuffa uppgifter då vi redan arbetade med många av kriterierna för diplomeringen. En ny sak blev dock att utbilda hela styrelsen i Fotbollens spela, lek och lär . Vi hade inte

160 lag på gång Enligt SvFF har närmare 160 lag påbörjat diplome- ringsprocessen. De flesta är inne i första steget, självskattningen. Cirka 100 lag har kommit mer eller

riktigt koll på den, och det är ju viktigt om man ska vara med och utveckla föreningen. – Nu har vi satt upp utbildning av detta i vårt årshjul. Det betyder att vi kontinuerligt varje år i mars–april håller utbildning för hela styrelsen i ”spela, lek och lär” samt utbildning om de sju diskrimineringsgrunderna* med föreläsare via RF-Sisu Stockholm. Och hur har det gått med att få in fler kvinnliga ledare? – Under höstens igångsättningar av nya lag så sålde vi in ledaruppdraget

klubbar har en utmaning där. För vår del handlade det bland annat om att förbättra kommunikationen med medlemmarna, men också med kom- munen och andra aktörer runtomkring föreningen, säger Mattias Lindström. En annan konkret förbättringsfråga var hur IFK Viksjö ska locka till sig fler kvinnliga ledare. – Min erfarenhet är att det har fun- nits en del kvinnor som varit intresse- rade av ledarrollen men kanske blivit

Bäst lyckades vi med ledarna, där fick vi in svar från ungefär 50 procent.

mindre långt i processen.

osäkra eftersom de känt att de saknar fotbollserfa- renhet. På uppstartsträffar med tilltänkta ledare för våra sexåringar är vi i dag mycket tydligare med att pedagogisk erfarenhet är det absolut viktigaste. Utöver det såg IFK Viksjö även att barnens med- bestämmande behövde förbättras. – Vi märkte att de vuxna uppfattade att barnen var mer inblandade i beslutsfattandet än vad barnen själva gjorde. Det handlar inte om att barnen ska bestämma, utan mer att de ska känna att de får vara med och påverka. – Och det rör allt från taktiska lösningar till vilka spelövningar laget ska träna på. Om man till

lite annorlunda och betonade vikten av att få in fler kvinnor som tränare. Dock är det för tidigt att se redan nu hur det slagit. Steg 4: Kontroll och diplomering. Sedan var det dags för själva diplomeringen. SvFF har tagit fram ett processverktyg, där alla kriteri- erna står uppstaplade. När klubben förbättrar en punkt laddar de upp ett bevis för det, och då går diplomeraren in och godkänner. När alla punkter är uppfyllda besöker förbundet den berörda klubben för en sista träff. – De kom hit och pratade med flera olika ledare för våra lag för att få en bred bild av hur arbetet gått. Då var även folk från vår styrelse och vårt kansli på plats. Vi fick en hel del frågor och förbundet verifie- rade egentligen bara det som diplomeraren redan hade godkänt. – Efter det mötet blev vi formellt utsedda till en diplomerad förening, säger Mattias Lindström. 

*Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Medbestämmande i IFK Viksjö.

28 magasinet fotboll 4/2019 1/ 20

Fokus Diplomerad förening

Norsk framgång

I Norge har NFF Kvalitets- klubb varit i gång i sex år. Konceptet har mycket gemensamt med SvFF:s diplomerad förening, och räknas som en stor framgång av det norska förbundet. I dag finns 230 kvalitets- klubbar spridda över hela landet och 216 är inne i certifieringsprocessen. Vid sidan om att antalet utbildade tränare har ökat, så har man fått in flera tjejer i barnfotbollen. Dess- utom har NFF fått indika- tioner på att spelartappet i yngre år har minskat. – Vi har distrikt som häv- dar detta, och det stäm- mer med våra antaganden. Vi har beslutat att titta närmare på detta under vår nya strategiperiod, som antogs i mars, säger Karin Berg Ørbeck , ansvarig för klubbutveckling på NFF.

magasinet fotboll 1/2020 29

Therese Ivarsson kom på delad tredje plats i OBOS Damallsvenskans skytteliga 2019 med elva mål. Sex av dem var straffar, resten spelmål.

30 magasinet fotboll 1/2020

8 frågor till … Therese Ivarsson

”Enmittbackär svårattstoppa” När OBOS Damallsvenskan 2019 summerades slutade Kristianstads DFF:s mittback Therese Ivarsson på delad tredjeplats i skytteligan med elva mål. Hur kan en 30-årig mittback vara en av seriens främsta målskyttar? text: Pierre Eklund foto: Avdo Bilkanovic /Bildbyrån

jag ska gå på boll. Det handlar mycket om rutin och spelförståelse. När bollen slås mot oss försöker jag beräkna bollbanan och ta mig till den ytan. Där och då handlar det bara om att få in bollen, det kvittar hur. 5. Att nicka bort bollar i försvar är en sak, men hur blir man bra på att göra mål med huvudet? – Att göra mål med huvudet handlar mycket om tajmning och precision, vilket du kan öva upp med olika övningar. Förutom inläggsövningar har vi mindre övningar där vi tränar nickar med precision. 6. För två år sedan blev du ordinarie straff- läggare. Är det också något som framtidens mittback kommer att ha i sin verktygslåda? – Att spela mittback kan vara en utsatt position, vilket gör att många mittbackar är bra på att han tera stressiga situationer. I kombination med att försvararna blir mer och mer tekniskt skickliga kommer det nog bli fler mittbackar som är straff­ skyttar i sina lag. – Eftersom jag i grunden tycker det är roligt att slå straffar försöker jag njuta av situationen. Det händer att jag blir nervös, men det behöver inte vara en nackdel. Då är jag koncentrerad. Ibland har jag fått tips av målvaktstränaren om vilket hörn målvakten kastar sig mot, men oftast bestämmer jag mig tidigt och tvekar aldrig. – Jag går alltid på kraft. Även ommålvakten går mot rätt hörn kan hon styra in den eller släppa retur. 8. Hur tränar man straffar med tanke på att det är en helt annan press under en match? – Jag försöker bygga upp samma press inombords och får även hjälp av tränarna. Ibland när vi kör smålagsspel och det blir oavgjort ska allt avgöras på straffar. Då får jag samma känslor och adrenalin inommig som på match. Jag vill vinna till vilket pris som helst.  7. Av de sex straffar som du sköt i OBOS Damallsvenskan 2019 gick alla sex i mål. Vad tänker du vid straffpunkten?

1. Tjugotvå mål de tre senaste säsongerna. Hur har du utvecklat ditt offensiva spel och målskytte? – Under tiden i flickfotbollen var jag anfallare ibland och fick en första inblick i målskyttet. Men den stora utvecklingen, både defensivt och offensivt, har skett sedan jag kom till Kristianstads DFF 2012. Här har jag utvecklat mitt spel med och utan boll. Jag blir allt bättre som passningsspelare och är ofta delaktig i vår speluppbyggnad. – All tid på träningsplanen och det sätt som trä­ naren vill att vi ska spela på gör att jag nu vågar följa med i anfallen, även som mittback. Tappar vi boll i det läget kan det bli farligt, men oftast täcker någon annan upp bakom mig. – Det är inte omöjligt. I dag är försvarare mer pass­ ningsskickliga än tidigare och det blir ett överrask­ ningsmoment när mittbacken plötsligt kliver framåt. En mittback som väggar sig fram i hög fart är svår att stoppa samtidigt som anfallaren ogärna följer efter för att försvara. Oftast hinner inte motståndar­ försvaret anpassa sig och blir då lätt överspelade. 3. Får du sommittback möjlighet att utveckla din offensiv på träningsplanen? – Det är såklart mycket träning kring min position, men vi har flera övningar där vi byter position för att få mer förståelse för spelet. I smålagsspel hamnar jag ofta längst fram i stället för längst bak. – Samtidigt som jag lär mig mer om hur en mot­ ståndaranfallare kan tänkas agera utvecklar jag min egen offensiv. Vi tränar mycket speluppbyggnad och fasta situationer där vi förmodligen är starkast i serien. Jag gjorde fyra mål på hörnor och frisparkar ifjol. 4. Hur agerar du på fasta situationer? – Vi tränar in olika varianter, men eftersom vi är många som är bra på fasta är det inte uttalat att bara 2. I dag är mittbackar mer delaktiga i spel- uppbyggnaden än förr. Blir nästa steg att mittbackar följer med oftare i offensiven?

Therese Ivarsson Ålder: 30 år. Position: Mittback/ ytterback. Klubb: Kristianstads DFF. Tidigare klubbar: Södra Sandby IF och Stehags AIF.

magasinet fotboll 1/2020 31