TMG Tryckskola

ETT TRYCKT VAL GÖR SKILLNAD

Kreativitet kräver mod att ignorera självklarheter. ’’

2

Det är intressant det där med tryck. Sällan är det så nervöst som när man just skickat iväg sitt material till tryckeriet. Har jag tänkt på allt? Kommer trycket att bli bra? Blir det som jag har förväntat mig?

TMG Tabergs är ett premiumtryckeri i Taberg som finns för att du med trygghet ska kunna förverkliga dina kreativa idéer, stora som små. Som en del i den grafiska koncernen Taberg Media Group AB vet vi vikten av hög kvalitet gällande visuell kommunikation. För att du ska bli så nöjd som möjligt med dina trycksaker, har vi här samlat lite tips och råd för tryckproduktion som vi hoppas att du kan ha glädje av nästa gång du ska beställa en trycksak.

3

INNEHÅLL

INFÖR OFFERTFÖRFRÅGAN . ....................................................................... 7

VID ORIGINALPRODUKTIONEN ................................................................. 8

VID BESTÄLLNINGEN ....................................................................................... 10

LITE OM TRYCKMETODER ............................................................................ 12

VANLIGA PAPPERSKVALITETER ................................................................ 16

VANLIGA FORMAT . ............................................................................................ 18

FALSNINGSTYPER .............................................................................................. 19

BRA ATT VETA . ..................................................................................................... 20

TIPS OCH RÅD ....................................................................................................... 21

GRAFISKT ABC .................................................................................................... 22

5

6

INFÖR OFFERTFÖRFRÅGAN

förmedla och vilka ekonomiska aspekter vi ska för hålla oss till. Priset på en trycksak beror på flera saker, som bl a upplaga, omfång, format, färger, papper och efterbehandling.

För att kunna lämna offert på en trycksak behöver vi få rätt uppgifter på vad det är du vill göra. Allra bäst är om vi pratar med varandra och går igenom vilken typ av produkt du önskar, vilken känsla den ska

’’

Misstag begås när något görs utan planering, eller när något planeras utan att något görs.

7

VID ORIGINALPRODUKTIONEN

UTFALL Om layouten innehåller bilder/tonplattor som ska vara utfallande (tryckas ända ut till kanten) måste originalet som levereras till tryckeriet ha ett utfall på 3-5 mm utanför formatet.

NEGATIV TEXT Vit text i en tonplatta eller bild bör inte vara min dre än 7 punkter eller sättas i ett för tunt typsnitt. I ett fyrfärgstryck ingår inte vit som färg, utan tex ten sparas ur och det är det vita papperet som lyser fram. Är texten för liten eller för tunn finns det risk att den omgivande färgen ”blöder” och gör den vita texten svårläslig. SIDOR För att tryckarket ska stämma i bokbindningen måste antalet sidor vara delbart med fyra. En bro schyr eller folder kan aldrig ha t ex fem sidor efter som papperet alltid har en ”baksida” som du måste räkna med.

TEXT Text som ska tryckas svart ska enbart vara svart, och inte ligga i 4-färg eller RGB.

8

FALSKA UPPSLAG I de flesta fall är det bara mittuppslaget som har ett äkta uppslag. På de andra ”falska” uppslagen är det svårt att få exakt passning mellan sidornas satsytor. Därför bör du överväga vilka objekt som placeras över uppslaget.

SKAPANDE AV TRYCK-PDF Olika tryckerier vill ha materialet levererat på olika sätt. För bästa resultat, och för att minimera risken för bl a färgavvikelser, ska du leverera en PDF där bilderna ligger i RGB (PDF/X-4). Då slipper du tän ka på att konvertera bilderna till CMYK, utan låter tryckeriet göra det. Om du själv vill göra konverteringen till CMYK måste du kolla med tryckeriet vilken typ av papper som ska användas (bestruket eller obestruket) ef tersom det påverkar valet av CMYK-profil. PROVTRYCK För att säkerställa att slutresultatet överensstämmer med dina föresatser kan det vara bra att beställa ett färg-prov som du får möjlighet att godkänna innan tryck.

LIM- OCH TRÅDBUNDNA TRYCKSAKER

Lim fäster inte så bra på tryckt yta. Undvik därför att lägga färg i ryggen på omslagets insida om trycksa ken ska lim- eller trådbindas.

9

VID BESTÄLLNINGEN

Bifoga tryckoriginalet vid beställningen eller ange datum när detta kommer tryckeriet tillhanda. Be även om en bekräftelse på att materialet är motta get och korrekt utformat. Om det finns information gällande märkning av faktura är det bra att ange även detta.

Vid beställning bör du hänvisa till aktuell offert och ange om några förutsättningar har förändrats sedan offerten togs fram. Ange leveransdatum, leverans- adresser samt om upplagan ska delas upp.

10

11

LITE OM TRYCKMETODER

OFFSETTRYCK Offset är den tryckmetod som passar för större upplagor. Grundprincipen bygger på ett samspel mellan färg och vatten över tryckande och icke tryckande ytor på en tryckplåt. Arkoffset trycks på pappersark medan rulloffset trycks på papper i rulle. Det går att trycka med CMYK och PMS-fär ger. Vid offsettryck är det viktigt att färgen får torka ordentligt innan efterbehandlingen påbörjas, an nars är det lätt att arken ”smetar” av sig på varandra. Trycksaker som lämpar sig för offset är ex. foldrar, broschyrer, affischer, kataloger, böcker och för packningar.

DIGITALTRYCK Digitaltryck passar för mindre upplagor där tryck saken behöver produceras snabbt. Färgen är torr när trycksaken kommer ut ur tryckpressen och kan därför efterbehandlas direkt. Uppstartskostnaden vid digitaltryck är lägre än vid offset, bl a för att inga tryckplåtar behöver tas fram. I digitaltryck går det också att trycka variabelt, dvs att varje exem plar kan skilja sig från varandra i text och/eller bild. Trycksaker som är lämpliga för digitaltryck är ex. broschyrer, inbjudningar, flyers, visitkort och namn brickor.

12

EXPOTRYCK Expo är en förkortning av exponering. I tryckvärl den handlar det för det mesta om olika typer av bu tiks- och eventmaterial. Möjligheten finns att trycka på andra material än papper såsom tyg, plexiglas, trä, metall och plast. Vanliga expoprodukter är rollups, affischer, dekaler, vepor, skyltar, ljuslådor och tapeter.

13

14

Papper är förnybart och en naturlig bärare av idéer. ’’

15

VANLIGA PAPPERSKVALITETER

BESTRUKET PAPPER Bestruket papper är belagt med ett fyllnadsmedel för att förbättra papperets tryckegenskaper. Van ligt fyllnadsmedel är ett pigment i form av lera eller kalk. Bestrykningen leder till en jämnare yta vilket ger en högre tryckkvalitet. Det finns olika typer av bestruket papper och alla ger en god bildåtergivning. Exempel är Silk, som har en silkesmjuk yta, Matt som har en matt yta och Gloss som har en glättad yta. Matt och Silk har yta utan störande reflexer och fungerar utmärkt för tryck av text. Gloss ska undvikas vid tryck av mycket text ef tersom läsbarheten försämras av det blanka pappe rets ljusreflexer.

OBESTRUKET PAPPER Obestruket papper har inte något bestryknings skikt. Dessa papper passar mycket bra att skriva på och läsbarheten är god då det inte heller avger några reflexer. Tryckfärgen torkar långsammare än på det bestrukna papperet och bildåtergivningen är något sämre. Dock kan bilder ändå bli fantastiskt fina på obestruket papper då färgerna sjunker in och kontrasten minskar.

16

KARTONG Kartong är en styvare pappersprodukt med en yt vikt som överstiger 170 gram. Kartong kan delas in i två grupper: flerskiktskartong, uppbyggd av flera skikt med olika typer av massa, och homogen kar tong, bestående av flera skikt men med samma typ av massa. Kartongens sidor kan ha olika bestrykningar, t ex kan framsidan vara bestruken och baksidan obestru ken.

TRÄFRITT OCH TRÄHALTIGT PAPPER

Träfritt papper är namnet till trots fortfarande gjort av trä. I den kemiska process som används vid mas satillverkningen för träfritt papper blir utbytet av trä cirka 50 procent. Fördelen med ett träfritt papper är en hög ljushet, men samtidigt ger det en sämre opacitet. När man istället tillverkar ett trähaltigt papper så används merparten av träråvaran i mas saproduktionen. Här blir utbytet av trä ca 98 pro cent. Eftersom ett trähaltigt papper innehåller mycket lignin, ett ämne i trädets cellväggar, så gulnar det snabbare om det utsätts för dagsljus. Däremot finns det många andra fördelar med ett trähaltigt papper så som styvhet, tjocklek, kostnadseffektivitet och miljövänlighet.

17

VANLIGA FORMAT

A-FORMATEN A0 ........................................................................ 841 x 1189 mm A1 .......................................................................... 594 x 841 mm A2 ........................................................................ 420 x 594 mm A3 ........................................................................ 297 x 420 mm A4 ......................................................................... 210 x 297 mm A5 .......................................................................... 148 x 210 mm A6 .......................................................................... 105 x 148 mm A7 . ........................................................................... 74 x 105 mm

ANDRA STANDARDFORMAT Eurosize (Adshel) ...................................... 1185 x 1750 mm Letter .................................................................. 279 x 216 mm Tabloid ............................................................. 279 x 432 mm

KUVERTFORMAT C4 ........................................................................ 229 x 324 mm C5 ......................................................................... 162 x 229 mm C6 ........................................................................... 114 x 162 mm C65 ....................................................................... 114 x 229 mm E 4 . ........................................................................ 215 x 307 mm E 5 ........................................................................ 156 x 220 mm E 6 . ......................................................................... 110 x 156 mm E 65 ....................................................................... 110 x 220 mm B 4 ....................................................................... 250 x 353 mm B 5 ......................................................................... 176 x 250 mm B 6 .......................................................................... 125 x 176 mm

A0

A2

A1

A4

A3

A6

A5

A7

18

FALSNINGSTYPER

ENKELFALS

RULLFALS

DRAGSPEL

FÖNSTERFALS / ALTARSKÅP

STÄNGT ALTARSKÅP / ALTARTAVLA

Z-FALS

KORSFALS

PARALELLFALS

19

BRA ATT VETA

Den vänstra plattan ligger i enbart 100% svart och den högra plattan ligger i 4-färgssvart för att uppnå en djupare svärta.

Lab Adobe RGB Coated CMYK (bestruket) Uncoated CMYK (obestruket)

FÄRGRYMD På en skärm går det att visa mycket fler mät tade färger än vad som går att åstadkomma vid tryck på bestruket respektive obestruket papper.

Liten text är bättre att trycka över än att spara ur. Liten text är bättre att trycka över än att spara ur.

FYRFÄRGSSEPARATIONER För att åstadkomma olika färger i tryck så delas bilder och tonplattor upp (rastreras) i de fyra CMYK-färgerna.

+

+

+

=

≈

+

+

+

=

≈

+

+

=

+

≈

Cyan

Magenta

Gul

Svart

CMYK Upplevd färg

20

TIPS OCH RÅD

DJUPSVART Djupsvart kallas det när man kompletterar 100% svart med cyan, magenta och gult för att uppnå en mörkare och djupare svart kulör.

Djupsvart (C40, M20, Y20, K100)

Svart (K100)

ÖVERTRYCK TEXT Svart text som trycks över en tonplatta bör tryckas med övertryck, då det ändå inte påverkar textens kulör. Om det däremot är viktigt att texten behåller den kulör du har valt kan du välja att spara ur för texten. Då trycks inte tonplattans färg på ytan där tex ten ligger, men risken finns att det kan glipa istället.

21

GRAFISKT ABC

A ALTARSKÅP En folder där två flikar viks ut från mitten. Se sid 19. ANFANG Dekorativ extrastor bokstav i början av ett textstycke. B BESTRUKET PAPPER Papper med ytskikt för att förbättra tryckbarheten. BIGNING Vikmarkering för att underlätta falsning eller vikning av sty va eller tjocka material. BILDUPPLÖSNING Informationstätheten i en digital bild, mäts i ppi (pixels per inch). BINDNING När ark sätts ihop till en trycksak. Exempelvis limbindning, trådhäftning eller klammerhäftning. BLANKS Förtryckta ark, t ex brevpapper med förtryckt logotyp och brevfot, där man i efterhand kan trycka till mer bild och text. BOKBINDERI Verksamhet där efterbehandling av tryckarken sker.

BROSCHYR Ett antal falsade sidor som blivit sammanhäftade. BRÖDTEXT Den löpande texten i en trycksak. Kommer från den tid då typografer satte texten för hand med blytyper vilket gav lön till brödfödan. BULK Beskriver tjockleken eller volymen på papperet. C CMYK Den grafiska industrins beteckning på färgskalan. Bokstä verna står för Cyan, Magenta, Yellow och Key color (svart). CTP Computer to plate, en teknik för att överföra den digitala informationen till en tryckplåt som sedan sätts in i tryck pressen. D DEKORFÄRG Färdigblandad tryckfärg i speciell kulör (Pantonefärg). DENSITET Ett materials förmåga att absorbera ljus, papperets täthet. DIGITALTRYCK Tryckmetod som sker helt digitalt, pdf-filen processas direkt från datorn.

22

FALSMÄRKEN Speciella märken som anger var tryckarket ska falsas. FALSNING Metod för att vika pappersarken i trycksaker. FIBERRIKTNING Beskriver den riktning längs vilken majoriteten av fibrerna i papperet ligger. Fiberriktningen är viktig när man ska falsa ett ark, då fibern ska gå längs med ryggen på trycksaken. FOLDER En typ av trycksak som består av ett pappersark som vikts en eller flera gånger. Se falsningstyper på sid 19. FOLIERING En tunn folie, oftast guld- eller silver som pressas på trycksa ken med hjälp av en varm klichéstämpel. FORMAT Storleken på en trycksak. FRILÄGGNING Framhäva ett bildobjekt genom att ta bort bakgrunden. Kallas även vinjettering. FRIPASSAGERARE Trycksak eller bilaga som följer med i ett utskick. FRÄSNING För att limmet ska fästa bättre på ryggen av ett bokblock som ska förses med ett omslag ruggas ytan upp genom att några millimeter av papperet slipas bort.

DJUPSVART När man kompletterar 100% svart färg med cyan, magenta och gult för att uppnå en mörkare och djupare svart kulör. DPI Dots per inch, anger utskriftsupplösning till bl a skrivare. DRAGSPELSFALSNING Vikning av en folder med flera parallella veck (precis som ett dragspel). Se sid 19. DUMMY Ett provexemplar som visar den tilltänkta trycksakens form, papperskvalitet och omfång. DUPLEXBILD Bild i tvåfärgstryck, ofta svart och en dekorfärg. E EFTERBEHANDLING Arbetet med trycksaken efter själva tryckningen tills den är helt färdig. Exempel är skärning, falsning och bindning. EXPO En förkortning av exponering. Ofta talar man om event- och butiksmaterial. F FALSKA UPPSLAG Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som utgörs av sidor från två separata ark.

23

GRAD Teckenstorlek på text, anges i punkter. H HUVUD Översta delen av en sida eller trycksak. HÖGDAGRAR

FSC-MÄRKNING FSC:s regler (standarder) för skogsbruk och spårbarhet. De som följer reglerna får märka sina produkter med FSC:s varumärke. FSC-märket gör att konsumenter och före tag kan välja varor av trä som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, det vill säga ett skogsbruk som tar hänsyn till människor och miljö. FYRFÄRGSSEPARATION Bildens färger måste delas/separeras innan de trycks. De delas upp i de fyra tryckfärgerna CMYK (cyan, magenta, gul och svart). Se sid 20. FÄRGMÄTTNAD Intensiteten hos en färg, det vill säga hur ”stark” färgen upp levs. FÄRGRYMD En matematisk modell som räknar ut hur färgerna visas på skärm, vid utskrift eller i tryck. Exempel på vanliga färgrym der i RGB är sRGB och AdobeRGB. Se sid 20. FÄRGSTICK En oönskad färgton i en bild. G GEMENER Små bokstäver. Motsatsen till versaler. GLÄTTAT/GLOSS PAPPER Ett bestruket papper med en slät och glansig yta. Lämpar sig bra för tryck av bilder.

Bildens ljusaste partier. HÖGUPPLÖST BILD

Bild med till-räckligt hög upplösning för att återges fullgott i tryck eller på utskrift, exempelvis 300 ppi för färgbilder, 800 ppi för streckbilder. I ICC-PROFIL En uppsättning data som styr färgkonverteringen mel lan olika färgrymder (t ex RGB till CMYK) med avsikt att i så stor utsträckning som möjligt åstadkomma samma kulörer oberoende av enhet, tryckprocess och pappersval. ICC-profil finns ofta att ladda ner från tryckeriets hemsida. INGRESS Inledning i en artikel. INLAGA Innehållet innanför omslaget i exempelvis en broschyr eller tidning.

24

LAMINERING Beläggning av ett plastbaserat ytskikt, finns både i blankt och matt utförande. LIKSIDIGT PAPPER Papper där båda sidor har identiska ytegenskaper (till skill nad från oliksidigt papper). LIMBINDNING Teknik för att binda in tjockare trycksaker. Arken ruggas upp och limmas i ryggen. LPI Lines per inch, anger rastertätheten i trycket. LÅGUPPLÖST BILD Bild med upplösning under 150 ppi, där pixlarna blir synliga i trycket eller utskriften. M MELLANTONER Områden i en bild som inte räknas till bildens allra ljusaste eller allra mörkaste områden. METAMERI Fenomen där två typer av färgprover, exempelvis provtryck och tryck, liknar varandra under en typ av belysning men skiljer sig åt under en annan typ av belysning. MISSPASS Fenomen som uppstår när färger inte trycks exakt på varandra.

INTAG Inställningar och förberedelser som görs i en tryckpress innan upplagan börjar tryckas. K KALIBRERA Inställning och justering så att processen stämmer med givna riktmärken. KAPITÄLER Versaler som höjdmässigt är lika stora som gemener. KLAMRING Falsade ark sätts ihop med metallklammer i ryggen. KLOT Ett slags grovt tyg som används till pärmryggar och hörn, eller helklädda pärmar (klotband). KORREKTUR Kontroll och granskning innan tryck med avsikt att upp täcka och förhindra fel eller misstag. L LACKERING Ytbehandling av papper efter tryck för att få en blank yta. Heltäckande eller partiellt. Ibland lackar man trycket i syfte att förhindra att färgen smetar av sig på andra ark.

25

P PAGINA/PAGINERING Sidnumrering i en trycksak. PARALLELLFALSNING Ett sätt att falsa en folder så att vecken ligger parallellt. Se sid 19. PASSMÄRKE Ett märke på tryckarket för att ställa in passningen av färg plåtarna i tryckpressen. PDF Digitalt filformat som är plattformsoberoende. Idag stan dard vid trycksaksproduktion. PERFORERING Bearbetning som gör det enklare att riva av exempelvis en talong eller ett svarskort från en trycksak. PLANO Ett plant, ovikt pappersark. PLOTTER En utskrift som används för att kontrollera utskjutningen. PMS Pantone Matching System. Färgblandningssystem som används för dekorfärger. De kan användas när man vill ha en exakt kulör som inte går att få fram med CMYK-färgerna. PPI Pixels per inch, anger upplösning/kvalitet på digitala bilder.

MOARÉ Rasterfenomen som ger ett störande interferensmönster. O OBESTRUKET PAPPER Papper som inte har bestrukits. Några exempel på obe strukna papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker. OBLAT Liten, ofta självhäftande etikett som används för att t ex för sluta kuvert eller fästa svarskort. OFFSETTRYCK Tryckmetod med hjälp av fysiska plåtar av metall. Tryckplå ten överför trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar över det på papperet. Det finns arkoffset och rulloffset. OLIKSIDIGT PAPPER Ett papper som har olika ytegenskaper på fram- och baksida, exempelvis vykort (bestruken motivsida och obestruken sida att skriva på). OMFÅNG Antalet sidor i en trycksak. OPACITET Mått på genomskinlighet. Ju mer genomskinligt ett papper är desto lägre opacitet har det. Vid tvåsidigt tryck krävs hög opacitet.

26

RGB Röd, Grön och Blå. Additivt kulörsystem som används i ex empelvis bildskärmar, kamerasensorer och scannrar. S SCREENTRYCK Tryckmetod som ofta används för stora format eller hårda material, t ex reklamtavlor och plåtskyltar. SKÄRMÄRKE Linjer som markerar var trycksaken kommer att skäras för att få rätt format. SKÄRNING Vid efterbehandling renskärs trycksaken för att få rätt format. SKÄRSMÅN Det område utanför skärmärkena som skärs bort från det tryckta arket. SLITSAR Stansade skåror på t ex en mapp, där du kan fästa ett visit kort. STANSNING Efterbearbetning av en trycksak som ska ha något annat än en rektangulär form, t ex flikblad på pärmar, förpackningar och dokumentmappar. Stansning används också för att göra hål i ett objekt så att du ser bakomvarande objekt.

PREFLIGHT Speciella program som går igenom, kontrollerar och juste rar dokumenten innan tryck. PREPRESS Namn på den del av tryckeriet som sköter anpassning och kontroll av materialet inför tryckningen. På TMG Tabergs kan prepressavdelningen även utföra avancerad retusch, färg ställning, original- och layoutarbete samt konstruktion. PRESSLACK En skyddslack som ger lite extra glans. PRÄGLING Nedsänkta eller upphöjda bokstäver/mönster på papperet. PUNKTFÖRSTORING Rasterpunkternas storlek ökar alltid, mer eller mindre, vid tryck. Hur mycket beror på vilket papper som används. Ju större punkterna är desto mörkare blir trycket. För att mot verka detta kan man kompensera punktförstoringen med hjälp av en ICC-profil. R RASTER Bilder delas upp i raster (punkter i rut- eller linjeformade mönster) innan de trycks. Se sid 20. RASTERTÄTHET Tätheten mellan rasterpunkterna i tryck anges i LPI (lines per inch). På bestruket papper är rastertätheten högre än på obestruket papper.

27

U UPPLAGA Antal exemplar som framställs av en trycksak. UTFALL

SVANENMÄRKNING System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken. Tryckerier erhåller ett licens nummer som ska användas tillsammans med symbolen. SVÄLLNING Metod för att förhindra effekten av misspass i trycket. Genom att svälla ett objekt, t ex en tonplatta, överlappas det underliggande objekt. T TILLTRYCKNING Att trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak. TRIOHÅLNING Den vanligaste hålningen som används för svenska pärmar (ej internationell standard). TRYCKPLÅT Tryckplåtar till offsetproduktion. För över färgen till gum miduksvalsen som sedan trycker färgen på papperet. Är tillverkade av aluminium. TRÅDBINDNING Falsade ark som sys ihop med tråd i ryggen. TYPSNITT Karakteristiskt utseende på en ”familj” som innehåller alla bokstäver, siffror och tecken.

Bilder eller objekt som ska tryckas ända ut till kanten av sidan måste förberedas med utfall, dvs läggas en bit utanför sidans format, minst 3 mm. Detta för att inte råka få en ”vit kant” utanför bildkanten vid skärningen. UTSKJUTNING Utplacering av trycksakens sidor enligt ett speciellt schema så att det färdiga tryckmontaget blir lika stort som tryckar ken. Hur sidorna placeras styrs av vilken efterbehandling som ska användas. UV-LACK Lackering av tryckarket som härdas med UV-ljus för att ska pa ett djupt glansigt utseende. Kan ske över hela tryckarket eller på delar av den tryckta ytan, s k partiell lackning. URSPAR När ett objekt ligger över ett annat objekt, exempelvis en text över en tonplatta, och du inte vill att textens och bakgrundens kulörer ska blandas, väljer du att ”spara ur” för texten. Det inne bär att tonplattans färg inte trycks på ytan där texten ligger. Se sid 21.

28

V VARIABELT TRYCK Digital tryckteknik som möjliggör byten av text och bild från tryckark till tryckark. VEKTORGRAFIK Objekt som byggs upp av punkter, linjer och cirklar. Kan för storas och förminskas i obegränsad utsträckning utan att tappa i kvalitet. Används för t ex text och logotyper. VEKTORISERING Att göra om en pixelbaserad bild, text eller logotyp till

Ä ÄKTA UPPSLAG

Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som sitter ihop i ett och samma ark. Oftast mittuppslaget. Gör det lätt att trycka en bild över hela uppslaget utan risk att få misspass mellan sidorna. Ö ÖVERTRYCK Om en text trycks ovanpå en tonplatta och de båda objek tens kulörer blandas kallas det för övertryck. Det är motsat sen till ursparning där objektens kulörer inte blandas. ÖVERUPPLAGA Om tryckeriet av någon anledning producerat fler exemplar av en trycksak än vad som beställts kallas det för överupp laga. Tryckerier har rätt att ta betalt för en viss överupplaga.

vektorgrafik. VERSALER Stora bokstäver. Motsatsen till gemener. W WIRE-O

Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som ska kunna ligga helt plant när de är uppslagna. Y YTVIKT Även kallat gramvikt. Anger papperets vikt i gram/m 2 .

29

TABERG MEDIA GROUP Box 94, 562 02 Taberg Besök: Bergslagsvägen 11, 562 42 Taberg 010-459 80 00 info.jonkoping@tabergmediagroup.se www.tabergmediagroup.se

TRYCK 2022, UTGÅVA 2

Kreativitet kan inte förbrukas. Ju mer du slösar, desto mer får du. ’’

WWW.TABERGMEDIAGROUP.SE